Det är jag som är döden!

Googlar man "det är jag som är döden" kommer denna bilden upp.
Motion/styrketräning är då.. Döden?
____________

Fått gott om sådant idag, på vad som skulle vara min lediga dag.

Mammas häst är sjuk eller något, så det var en veterinär här.
Blev universums kämpe med hästen alltså, men när hon väl hade fått i sig sitt lugnande så
till min förvåning så var det oväntat jättemysigt att hästen stod och gosade in hela sitt huvud i min famn.

Blir alltid så förvånad över varelser i världen.
Att de kan vara såna stisstokar, sen ändå förvänta sig kärlek och en famn att känna sig trygg i.
Hästen kan jag ha överseende med, för hon förstod ju nog inte vad som pågick och att veterinären ville henne väl, så ta det inte fel i att hon stimmade som sjutton, att jag skulle se det som helt fel alltså..

Påminner mig om en tvist med en människa en gång.
Människan var så ursinnig och ledsen på mig och skrämde livet ur mig, för att sedan säga att det inte kunde vara så svårt att bara förstå att den ville ha en kram.

Känner mig jämt dum i huvudet, förstår verkligen inte den mänskliga hjärnan ibland.

"HEJ JAG ÄR ARG OCH VILD FÖR ATT JAG ÄR LEDSEN!! DET ÄR KLART DU SKA KRAMA MIG!!!!"

-- Sen är det väl högst individuellt, men nåja.

Tycker ni det var logiskt?

Är jag arg och ledsen och frustrerad till den grad att jag går berserk ska du nog inte krama mig just då..
Nu vet ni det! - Om det inte är mig själv jag har vredesuttbrott på, men det är inte riktigt samma sak.


Vad gör DU när du har för mycket känslor?
Hur får ni ur er det?
När allt är frustrerande och förvirrande.

Behöver råd, så ska jag återkomma med ett roligare inlägg senare i kväll!

KRAMEN.
<3
__________________

PS.

Under dessa minuter har det nu dykt upp fyra nya blogginlägg som är relaterade till nakna-bröst-gifs i olika former.

Vad. I. Helvete. ?