:') stolt

Nu har mina älskade nior gått ut grundskolan, det var fett skönt att se dem så glada. Kommer att sakna dem (de snällaste och lugnaste ungarna på hela skolan typ lol)

Efter avtackningen kommer "min" elev fram till mig och tackar mig så mycket för allt jag hade gjort för honom, hur mycket jag hade hjälpt honom och att jag alltid fanns där, att jag var den som fick honom att överleva skolan och jag tänkte bara vaaaaaaa??? Eleven i fråga hade kommit till Sverige för 2 år sedan från Holland och han och jag har suttit varje dag i ett och ett halvt år och tragglat med svenska, bakat, lärt honom spela bas och allt annat kul man gör i skolan. (och kollat på memes när ingen annan såg oss hehe.)

trodde nästan jag skulle lipa hahaha.
What struck my heart the most är att han bara talade svenska med mig idag, inga "stödord" på engelska utan han försökte verkligen för mig för att visa att jag faktiskt hade hjälpt honom.

Det är skönt att känna att man har gjort ett intryck, då hela hans familj kom och tackade mig enbart och var så lyckliga. Har haft så mycket ångest och sömnlösa nätter pga att jag inte känt att jag gjort tillräckligt eller att han inte skulle klara skolan, men fan. Där stod han idag, med betyg i handen och påväg till gymnasiet. Fan vilken lättnad.

SÅ STOLT OCH GLAD.