Civilstatus:
Kär
Läggning:
Straight
Intresse:
Nörda
Bor:
Kartong
Politik:
Mitten
Dricker:
Diverse
Musikstil:
Rock
Klädstil:
Inte valt
Medlem sedan:
2013-05-25
Fram tills idag var det flera veckor sedan jag sist drack alkohol. Idag blev det en starköl till middagen på Vårväderstorgets blodbadskrog. Jag åt en maffig och väl smakandes hamburgetallrik. Det var ett hak, fyllt med öldrickande, lottskrapande människor, men stämningen var ändå god. De var nog nyfikna över vad jag var för en människa. Jag satt ju där, med ett signifikant ansiktsuttryck, och gjorde inget försök till att passa in.
Apropå alkoholen: jag ogillar den samtidigt som jag gillar den. Jag vill inte klyva mig själv i två delar för att förklara detta, men om jag istället tillåts att klyva tidsaxeln i delarna nuet och framtiden så kan jag förklara företeelsen. Markus i nuet gillar alkoholen: han blir nöjd och belåten, medan den framtida Markus ständigt varnar honom om alkoholens slughet och hur den slösar hans tid.
Jag fungerar bäst utan alkohol, men ibland så förtjänar även Markus i nuet att njuta.
Idag har varit en särskild dag, och det beskrivande huvudbegreppet för denna dag är "konfrontation". Ja, denna dag markerar i viss mån ett slut och en början.
Jag lade korten på bordet, jag blottade min strupe. En tidigare Markus hade inte gjort detta: att offra för att vinna. Den tidigare Markus var nöjd med det han hade; han ville inte involvera sig. Exakt, han undvek riskerna för att slippa förlora. Inte längre.
Det sades bra: utan att så får du ingen skörd.
Moraliserandet är en svår nöt att knäcka. Jag skulle vilja bete mig på ett sätt som alla människor trivs med, men det skulle inte lämna kvar någon trivsel för mig. De som väljer att moralisera, som påstår att mina åsikter är fel, vad har gett dem rätten att överordna sina åsikter gentemot mina? Till folkets ljubel sker moraliserandet; den som moraliserar tror sig ha folkligt stöd. Den har det kanske i detta fall.
Ifall av avsaknad moral måste jag därför pröva gränserna. Då någon ryter ifrån så vet jag att en gräns har passerats. Men jag kan ju inte basera mina principer på den mest stränga moralen, detta på grund av att jag saknar de överensstämmande erfarenheterna. Det skulle ju även innebära en onödig inneslutning, där jag anmärker och påpekar istället för att svara, och hur skulle jag väl då kunna konversera med någon?