BREWSKiES blogg



Tjej, 30 år. Bor i Varberg, Hallands län. Är offline

BREWSKiES

Senaste inläggen

Ångest
17 december 2013 kl. 17:47
Flytt o Värmland
17 december 2013 kl. 15:05
Jag klagar, ni läser
24 november 2013 kl. 23:43
Fotografier/Länkar
8 november 2013 kl. 23:07
Västra Frölunda
21 oktober 2013 kl. 11:11
Vänner, Malin Fallgren.
9 oktober 2013 kl. 21:11
Musiksnack
18 september 2013 kl. 00:13
Underbara kväll med Anttila
17 juli 2013 kl. 21:15
För jag har tagit studenten
14 juni 2013 kl. 10:08
Bal
9 juni 2013 kl. 14:22
Visa alla

Jag klagar, ni läser

Nu ska jag lipa.

Det är förmodligen ingen nyhet att jag flyttar den 16 december, vet inte om jag skrivit det här.
I vilket fall som helst. Den 16 december flyttar jag och Daniel till en stor etta i Veddige, bara ett stenkast ifrån min mamma.
Jag tycker detta ska bli helt fantastisk, samtidigt som jag mest att allt någonsin hellre tar livet av mig.

Skönt att få eget, sköta sitt eget liv, bli vuxen. (Körkort på G, vuxenpoängen haglar in)
MEN, det resulterar också i:
1. Pappa slänger ut mig fullständigt, jag kommer inte ha NÅGONTING att åka "hem" till längre. Jag får inte behålla mitt rum, kommer inte få sova över osv. Därför tar jag nu, helt ensam, tillfället i akt att sova här så länge jag kan. Bara det att jag gråter här inne, det påminner om så mycket. (I rummet hos pappa alltså)
2. Att jag inte har något rum kvar hos mamma bryr jag mig inte så mycket om. Det är där jag bott på heltid det senaste halvåret, sen Daniel flyttade hem till mig, men jag har ingen anknytning till den lägenheten så som jag har till pappas hus. Pappas hus har jag vuxit upp i, mammas lägenhet har jag bara bott i 1 år drygt.

Så alltså, pappa slänger ut mig, tar över mitt rum till sovrum, gör sitt rum till ett behandlingsrum till kärringen jag hatar. Så hon kan utföra sina sadistiska ritualer och knulla sina "kunder". (Hon tror på healing och sånt bullshit, men jag tror hon horar). Dessutom, renoverar de hälften av huset (andra hälften har inte blivit klar på 19 år), de ska måla vardagsrummet gult till exempel. GULT!!!! Så jävla fel.

Samtidigt har JAG dåligt samvete för att JAG ska flytta.
Jag bad, i 5 år, om att få renovera mitt rum. Det gjorde vi, mars 2012. Augusti samma år flyttade jag mer och mer till mamma, då jag inte klarade av kvinnan pappa bor med. Snacka om dåligt samvete där.
Dessutom övningskör jag med mammas gubbe, inte med pappa, som det borde vara.
Jag ber mamma och Janne om hjälp, inte pappa.
Pappa stänger ute mig, så varför får jag så dåligt samvete för att jag stänger ute honom?

Förlåt för flummig text, och de 21 bevakare jag har lär ju sjunka till 0 efter denna tråkiga klagostormen.


Logga in för att kommentera
Yeguas92 Kille, 32 år

Inte för att jag vet hur det känns, men det låter inget vidare det där att bli utsparkad.
Skulle själv haft en riktigt ond ångest som krälar inom en :/ körkort e najs.