The truth about me...

Oke, så här ser ni mig... jag är stänigt glad, always happy face
så här döljer jag mig... mitt sanna jag är under en täckmantel, av "lycka"
Jag är ständigt depressiv, det enda som kan ge mig liite värme är tanken av att någon gång... kanske jag får hoppet av att känna RIKTIG kärlek... det är det enda ljus jg håller mig uppe vid... det är det som är min livslina... hittar jag någon... och vi verkligen älskar varandra BÅDA två... då ger jag upp mitt sökande föralltid... jag är en mörk person... jag har så pass mycket kärlek att det förvandlats till hat, hat mot mig själv... men ger jag någonsin upp? Nej inte förens jag hittat det jag söker... där kommer vara mycket hinder och tunga deprissioner... men jag säger... att det är isåfall värt att gå igenom om lycka står vid min sida i slutändan... this is only a fraction of me... I will say no more... ever.