dagen som lägger sig

Illviljan rinner ner, igenom oss alla någon gång, ibland, blir det för mycket och man ger upp. Dock ska du aldrig ligga där för evigt, och låta dom sparka på en

dagar passerar, veckor passerar, månader sveper förbi, liksom åren, långsamt tickar bort, dock finns det dom minuterna som aldrig vill gå vidare, som aldrig lämnar din hjärna medans du blöder... Minnena du kommer ihåg när du dör.

Dagen gryr igen, vi alla vandrar genom livet, samma händelser... samma ord, samma vänner, dock inträffar nya saker ibland, så sällan dock, att livet känns meningslöst, då vill man ha ett stöd man inte kan finna... för det stödet har bara man själv kvar