Bråk

omg L o jag hade vårt första bråk igår!! vi bråkade om att jag tyckte att han typ dissade mig hela tiden då vi skriver på kik och jag ser att han läser dem, men fan han svarar ALDRIG. han sa att han hade problem med att prata med folk ibland men då bestämde jag att vara helt ärlig och säga att jag kände mig dissad och en aningens sårad, han förstod då och han ändrade på sig. jag vill inte att bara HAN ska ändra sig efter mig, visst är det bra om han lär sig att han gjort fel men.. tänk om jag gjort fel då? ska han bara komma på ett sätt att skita i problemet för att han är för snäll? come on! ett förhållande funkar inte så.. båda ska ju ta sitt initiativ ju :/ jag förstår honom mer och mer ju mer då han öppnar sig för mig och jag vet hur jag ska bemöta honom, jag är glad att han och min bästis finns där för mig, samt min familj. men ibland får jag bara dom där jävla tankarna att bara ta slut på livet. borde jag snacka med nån om det? har redan gjort det och inte har det hjälp.. kanske kan dom nya människorna i mitt liv få mig att inte önska att blodet rann från min strupe efter att jag skurit mig och jag äntligen får träffa döden i vitögat.