Andiders blogg
Kille, 33 år. Bor i Enköping, Uppsala län. Är offline och var senast aktiv: 23 april kl. 12:20

Senaste inläggen
Trauma, depression och liknande5 april 2022 kl. 15:12
En sann historia
3 april 2022 kl. 00:06
18 juni 2021 kl. 23:51
#Bloggspammande 3
14 juni 2021 kl. 22:27
#Bloggspammande 2
14 juni 2021 kl. 22:26
#Bloggspammande 1
14 juni 2021 kl. 22:25
#FöddIFelDecennium
11 juni 2021 kl. 22:08
#Åldersnoja
5 juni 2021 kl. 09:57
#Studenten
4 juni 2021 kl. 11:33
#Tenta
3 juni 2021 kl. 23:56
Visa alla
Fakta
Riktigt namn: Anders (No shit?) Civilstatus: SingelLäggning: Straight
Intresse: Nörda
Bor: Kartong
Politik: Pirat
Dricker: Whisky
Musikstil: Rock
Klädstil: Svart
Medlem sedan: 2011-08-02
En sann historia
Vår historia börjar med en ung kvinna. Utkastad från sitt hem som barn drev hon från fosterfamilj till fosterfamilj till hemlös.
Den unga kvinnan hamnar i ett kriminellt leverne och hamnar i drogmissbruk.
I tidig 20-års ålder blir kvinnan gravid och redan innan barnet fötts, hotar sociala myndigheter med att ta barnet ifrån henne så fort barnet föds då dom anser att kvinnan är olämplig som mamma. Dock känner kvinnan att hon fått något att kämpa för. Hon släpper droger och kriminalitet, hon vänder sitt liv och ger sociala myndigheterna mittenfingret.
Barnet föds, och sociala myndigheter tar inte barnet. Mamman till en nyfödd son kämpade och vann striden. Men än är kriget inte över. Drogsug och gamla vanor är en kamp för alla f.d missbrukare. Och ibland kan saker gå fel.
Efter 6 år med sin son, med att ha återuppbyggt sitt liv, möter kvinnan en man hon faller för. Och första året är toppen tycker mamman.
Men nånting händer. Mannen kvinnan har fallit för, är missbrukare. Inte bara det, han är kriminell. Droger börjar åter igen dyka upp i kvinnans liv och det dröjer inte länge förrän mannen, går från att vara snäll och trevlig, till att vara elak. I början är det bara ord. "din jävla hora" och "fittluder" är några av orden mannen använder emot kvinnan. Sonen, som hör allt vet inte vad han ska göra. Det går något år och förutom elaka ord, börjar nu mannan slå kvinnan. Även framför hennes son, som inte vet vad han ska göra. Kvinnan är rädd, har återigen fastnat i drogträsket. Ytterligare ett år går. Mannen slår kvinnan, hotar kvinnan, kallar henne ord. Kvinnan är rädd, drogerna hjälper att lindra rädslan och smärtan, men hon vet att läget är ohållbart.
En väninna till kvinnan erbjuder henne och sonen att få flytta hem till henne, bort från staden hon, sonen och pojkvännen bor i, med tanken att pojkvännen inte ska få följa med.
Så blir dock inte fallet. Pojkvännen följer med och misshandeln fortsätter. Sonen har sitt sin mamma slås blodig, kallas diverse saker ingen vill höra sin mamma bli kallad. Men sonen kan inte göra så mycket. Blott 11 år gammal vid det här laget.
Sonen går till skolan. Ingen vet vad han genomlider hemma. Ibland lämnar mamman honom ensam i 2 till 3 dagar med väninnan, så att han ska slippa se hur pojkvännen misshandlar henne, något hon inte berättar för pojken.
Men så kommer en dag som ändrade pojken och mammans liv.
Pojken sitter i skolan och gör sina uppgifter. Läraren kommer fram till pojken och ber honom följa med henne. Utanför klassrumsdörren står hans mamma, med blåslaget ansikte och sår, dock inget nytt för pojken. Mamman tar med pojken ut till en väntande taxi, dom åker hem och mamman ber pojken packa sina viktigaste saker. Lite kläder, några gamla fotoalbum och en stor väska fylld med all pojkens Lego.
Mamman och pojken hämtas kort därefter av en kvinna. Det är mammans "soc-tant" som hon kallades. Dom åker till mammans bror där dom övernattar ett par nätter innan dom tar flyget till södra Sverige.
På vägen berättar kvinnan till sin son om hennes drogmissbruk, och att dom nu var på väg till ett behandlingshem, det enda behandlingshemmet i Sverige för ensamstående kvinnor med barn.
Det var sista gången kvinnan tog droger. Därifrån byggde kvinnan med sin son upp sina liv på nytt. Dom fick kämpa. Kvinnan hade en massa skulder p.g.a sin relation samt drogmissbruk samt sociala myndigheter som andades ner i hennes nacke.
Men deras liv vände. Idag är kvinnan drogfri, skuldfri och starkare än någonsin. Hon har levt ett hårt liv ingen borde behöva leva.
Så varför berättar jag denna historia?
Hur vet jag ens att den är sann?
Det här är min historia. Jag är sonen. Och kvinnan är min älskade mamma.
Så varför berättar jag detta?
Få sympati? Absolut inte. Min uppväxt var hemsk, men den har gjort mig till den jag är. Jag har inga trauman, ingenting som kräver någons sympati.
Berätta hur stolt jag är över min mamma? Det är en bra anledning. Finns ingen jag är mer stolt över än min mamma.
Inspiration? Kanske nån i liknande sits, eller i en annan svår situation kan inspireras? Isåfall är det skitbra! Min morsa gick igenom ett helvete och kom ut som segrare. Det kan du med!
Egentligen vet jag inte varför. Kanske nån med liknande historia därute kan se detta och slippa behöva känna sig ensam?
Tolka det som du vill.
Det var allt för mig. Det var min sanna historia.