Riktigt namn:
Emelie Civilstatus:
Inte valt
Läggning:
Inte valt
Intresse:
Inte valt
Bor:
I skogen
Politik:
Kommunist
Dricker:
Öl
Musikstil:
Inte valt
Klädstil:
Svart
Medlem sedan:
2011-07-02
Ska vi börja det här blogginlägget med att snacka om hur grymt det var i fredags? För jääävlar vad grymt det var i fredags. Älskar alla er som kom och kikade på oss och bidrog till vår hittills roligaste spelning. Det var nog första gången jag kände mig helt bekväm på scenen pga so much love från publiken. Shit alltså. Puss.
Idag har Nelly åkt hem och jag har varit mer sjuk än på länge eftersom jag lyckades trotsa det lilla som var kvar av min förkylning. Tappade dock räkningen på hur många okända människor det var som kom fram efter spelningen och frågade "hur går det med halsen?". Lät tydligen lite hes. Eller väldigt hes. Men det var det värt. Bara synd att jag missar Deafheaven på Pustervik ikväll; och att jag inte kan sluta hosta.
Vill att vi alla gemensamt ska skrika halleluja för att min äckliga förkylning äntligen har lagt sig tillräckligt mycket för mig att klassas som levande.
Jag är så otroligt taggad inför morgondagen. Klockan nio ska jag på möte, sen ska jag möta upp min long lost bff och på kvällen är det efterlängtat gig på Jazz med en massa asgrymt folk! Har inte träffat Nelly på superlänge nu. Hon är en sån där person som jag kan vara ifrån i en vecka, en månad eller ett år, men när vi ses är det alltid samma sak. Minns när vi skrev klyschiga saker på kik som att vi var själssystrar. ÄlsklingsNelly. Och så kommer jag ju få hänga med mina besties i bandet och världens bästa kawaiihentai69, samt fira Alices födelsedag lite i efterskott.
Nästan alla mina favoritmänniskor samlade på samma plats. Fyfasen vad fint. Taggad, som sagt.
Nu ska jag dra ner till stan och vänta på att resterande ansvarsfulla bandmedlemmar slutar på sina skolor och jobb. Skönt att kunna sjukanmäla sig varje dag och skita i det där. Hoppas jag kan skriva ut mig från skolan på riktigt snart.
Hallå HAR NI HÖRT min fantastiska väns Kent-cover?? Grymma, asduktiga Alice. Lyssna oavsett.
Och tagga hennes skiva som kommer om mindre än 2 månader!!
(https://soundcloud.com/alice-b-1/vad-tva-oron-klarar-kent-cover)
"- För ett år sedan gjorde jag en liten cover på denna, den är fri att ladda ner också om man vill!"
"- Det där med 'lyssna på pop på kassett' från Akta lekande barn var när jag hade deras första skiva på kassett som jag brukade lyssnade på cyklandes till skolan i början av högstadiet."
"Vad skönt att jag inte har varit särskilt blödig idag", tänkte jag när jag satt på balkongen för kanske en timma sedan. Sen kikade jag på två minuter utav tv3's nya fantastiska satsning Ung och Bortskämd där en person snackade om att han lika gärna skulle kunna slakta och käka upp en hund. Och jag började snyfta. Sen återgick jag till mitt Kent-lyssnande, och råkade sätta på Du var min armé. Nu är det full blown-gråtkalas. Vill bara lägga mig under mitt täcke och vara ledsen resen av den här dekadenta söndagen. Det kan nog bannemig vara lite PMS på g här.
:(
Har även insett mitt stora piller-problem. Jag har kört på brustablettsalvedon så länge jag kan minnas och när de tog slut igår, mitt i halsonten, fick mitt psyke en liten minikollaps. Har verkligen så svårt för att svälja mediciner.
Tror dock att det mest hänger på en psykisk spärr, med rötterna i en händelse för många år sen, då jag slog huvudet i en decimeter hög tröskel i min väns sommarstuga. Skulle visa mina "titta jag kan hoppa från tröskeln till mattan"-skills, halkade, slog i huvudet och svimmade. Vaknade upp i hennes säng framför ett avsnitt Wild Kids och hennes pappa gav mig en halv alvedon. Bara smaken som uppstår av att ha en bruten alvedon i käften är nog tillräcklig för att få mig att börja hulka, men grejen att jag faktiskt spydde några minuten senare har etsat sig fast i mitt psyke forever. Det var ju inte den där alvedonens fel att det hände, det var ju faktumet att jag hade fått en lättare hjärnskakning, men det har skapat en skev tanke om att jag inte kan svälja tabletter överhuvudtaget; vilket kan bli en aning problematiskt då jag käkar minst tre tabletter om dagen.
Går det att öva upp sånt här? Måste jag börja svälja typ hela russin tills jag inser att det inte är en livsfarlig grej och tankeblocken släpper?
Det är typ dag fyra utav vad jag trodde var influensans utopi, men som kanske visar sig vara halsfluss. Mysigt. Jag är sällan sjuk på andra sätt, men min kropp verkar verkligen digga lite halsfluss då och då. Ska hursom dra till närmaste vårdcentral och be om penicillin lite senare. Gud förbjude att jag är i det här skicket på fredag.
Får även bita mig själv i tungan för att inte råka skriksjunga till Kent-listan Arvid satte ihop åt mig för en massa månader sedan. Det är lockande.
Inatt feberdrömde jag bland annat om honom och precis som jag skrev i ett dokument på min mobil i somras: "ju klyschigare drömmarna är desto jobbigare är det att vakna upp från dem". Och att bara skriva en sådan mening är ju tillräckligt klyschigt i sig; men det var verkligen jobbigt att vakna upp på riktigt. Ville inte vakna upp till osäkerheten och rädslan över att konstant vara jobbig, jag ville vakna upp till mitt drömscenario. Känner mig så löjligt ynklig. This isn't like me.
Gårdagen var i alla fall fantastisk. Såg asgrymma Jonas Lundqvist briljera på Pusterviks scen, hängde med några utav mina favoritpersoner och höll bara på att svimma tre gånger pga febern. Skulle ändå kalla det en vinst.
Ikväll ska jag ligga i soffan och vara 100% oduglig. PS. Alvedonen är slut.
First things first: Spenderade lite tid med min pappa idag framför ett program som visade hur whisky tillverkas. Sa att jag aldrig någonsin har smakat på whisky, varpå han flög upp och ropade att vi skulle ändra på det; jag är ju "ändå 18 nu". Så drog han fram en flaska och jag blev rätt positivt överraskad. Det smakade ju faktiskt inte helt skit.
Second: Min kropp började ge upp ytterligare lite mer idag. Känner mig febrig och äcklig. Har lovat mig själv en urflippad kväll på Pustervik imorgon och sen får jag vila nästa vecka så att jag är fit for fight för Jazzhuset. Hade ju varit jävligt tråkigt annars.
Köpte även de sötaste farmorskorna idag, för ynka 30 riksdaler. 100% värt. ft. skräpet på marken.
- Skorna jag köpte skulle varit här i fredags. Nu står det bara att de är fast i Mölnlycke. Fruktansvärt irrelevant problem, men det gör mig nervös.
- Jag börjar bli förkyld. Det gör mig också nervös.
- Jag är så himla pirrig. Det gör mig mest nervös av allt.
- Jag skämmer ut mig hela tiden.
+ På fredag ska jag se Jonas Lundqvist på Pustervik.
+ Vi kör Jazzhuset om 9 dagar.
+ Jag köpte ett av Kat von D's everlasting liquid lipstick från eBay men istället för att få ett så fick jag två stycken hemskickade. Hur grymt??
+ Mina sminkborstar från eBay kom idag också:)) mvh internet
+ Igår ringde jag mitt första viktiga banksamtal själv, utan att få extrempanik. Blev verkligen 100% stolt över detta då jag fått panik över att prata i telefon ungefär halva mitt liv.
Det är i stora drag allt som händer i mitt liv just nu. Hyfsat värdelöst ändå. Konstant rastlös och i behov av att skrika rakt ut.
Det där med att skriva med någon man är intresserad utav på ett mer än vänskapligt plan och sen tänka igenom konversationen typ 4 timmar senare och inse att man hade världens tillfälle att servera en asflirtig line men istället hade supermycket prestationsångest i stunden och svarade någonting mediokert?? Är det därför folk tröttnar på mig?? För att jag egentligen är boring as fuck?? Besviken på mig själv. Måste verkligen lära mig. Alternativt sluta tänka igenom konversationer 4 timmar efteråt.