Känner mig som en avslagen ramlösa. Allt framför mig har inget värde. Huvudet är på viloläge, och leendet som jag kände igår har idag torkats ut. Är lika torr som en gammal disktrasa.
Vill sova.. Vill långsamt lägga mitt huvud på kudden och bara märka hur ögonen blir allt tröttare. Vill ha någon här.. Hen behöver inte prata eller göra något, bara vara här.
Känner mig som en bluff. Vill ge ett gott exempel på att livet kan vändas, även om jag sagt i mina tidigare inlägg att det fortfarande inte är dans på rosor. Egentligen borde jag inte bry mig om det, för det har blivit bättre. Jag behöver bara medge det och inse att alla kan må dåligt, hur bra man än mår.
PS: Får se hur lång tid det tar denna gång innan jag mår bättre. (Brukar må bättre ganska snabbt efter jag fått skriva av mig) :P
Haha sorry för spamet men när jag ser mina inlägg från idag så börjar jag fnissa till lite.. Från TW till euforisk lycka, haha herregud vad mitt humör skiftar.
Haha "dikten" kanske lät töntig i det förra inlägget, men den glädje jag känner just nu är helt magisk. Jag får helt enkelt låta töntig! Så var det med det! :D
Lycka har just nu omfamnat mitt kropp. Det är få gånger jag får uppleva denna euforiska naturliga känsla. Upplevde den sist förra året, förra sommaren jag började med medicinen.
"Jag ler mot himmelen nu, med ett stillsamt sinne. Jag känner allt, från trädets rötter till jordens gravitation. Jag är omfamnad av den renaste kärlek.
Allt är så självklart, varför vattnet låter, varför berg ekar. Men vet ni, det bästa av allt är att jag inte behöver veta. Jag behöver ingen förklaring om meningen med allt. Jag behöver bara fortsätta framåt, i en riktning."
Jag blir fascinerad av hur snabbt den jobbigaste ångesten går bort så fort jag skriver ut det här.. Badet hjälpte nog lite också, but still! Mirakulöst! Typ :P
Nu känner jag mig lugn och sansad igen iaf. Tack och lov! Kändes som om hjärtat skulle åka ut närsom.. :3
Idag är det ångestladdat, mer än vanligt.
klump i halsen, kan knappt andas. Försöker leva i ångesten, men det är svårt.
Huvudet är dimmigare än vanligt, och de tankar som kommer upp försöker jag blockera med en vägspärr.
"You shall not pass" liknande scenario spelas om och om igen.
Ligger just nu i badet, försöker bada bort ångesten.. Det brukar hjälpa ibland...
Bröstkorgen är tung, den är fylld med bläckfärg. Svart, kletigt och bubblande
omfamnar massan mitt bröst. Känns overkligt samtidigt som jag känner mig levande.
Städat hela lägenheten idag.. Skulle sett mig.. Svettades som en gravid sugga, bokstavligt. Skyller allt på denna värme.. Dumma värme! Nä, ska inte klaga..
Okej, bara lite granna kanske :3
Nu är man på balkongen som vanligt då.. Har de mys iaf :)
Idag har jag inte gjort ett jäkla piss.. Med 100 kronor på kontot kan man inte göra så mycket.. Haha, jag är så jäkla fattig.... Känner mig som Paradis-Oskar i Rasmus på luffen.
Jahap, dags att ta fram dragspelet så man kan börja tjäna lite kosing.
Så har bara suttit på balkongen med musik och drömt mig bort, som jag för det mesta brukar göra. Kommer alltid in i en magisk fantasivärld. Kan till och med sitta framför dig och det händer att mina tankar far iväg.
