Istället för att göra det jag borde gjort idag har jag läst den bästa och mest fängslande boken på länge. "Syskonkärlek" av Katarina von Bredow. Läste några sidor igår kväll innan jag somnade, och hela dagen har jag gått runt med boken och läst såfort jag fått tillfälle.
Sättet Katarina von Bredow skriver på, och hur hon beskriver känslor gör det omöjligt att slita sig från boken.
Jag älskar böcker, har alltid gjort, kommer alltid göra. Det blir aldrig som på film. Film kan dra åt helvete. Inget slår bäcker.
Jag tror att jag avverkade en halv toarulle på bara de 50 sista sidorna.
(Fan. Jag som borde gjort klart hemkunskapen. Äh, har 45 minuter på mig.)
omnomnom.
alltså kan von d är assnygg.
dock tycker jag det är synd att de redigerat bilden så mycket.
bilden är till som reklam för en kräm eller liknande, som ska täcka tatueringar. bara det att grejen är den att om man tittar på videoklippet från när de håller på med fotograferingen så är varken färgen så täckande, eller kat så smal. hon är ju så snygg! så varför redigera kroppen?
Jag är trött på allt detta tjat om att man "raggar"/"stöter" på någon bara för att man ger dem komplimanger. Får man inte lov att göra det nu för tiden utan att folk börjar tro saker? Herregud.