Riktigt namn:
Marina Civilstatus:
Upptagen
Läggning:
Inte valt
Intresse:
Hemligt
Bor:
I skogen
Politik:
Anti-allt
Dricker:
Diverse
Musikstil:
Inte valt
Klädstil:
Inte valt
Medlem sedan:
2012-03-23
Genrepet idag gick ganska bra idag. Fast första gången vi skulle köra igenom så stamma jag som fan!
Så jävla irriterande! Hatar mig själv för att jag stammar! Så förbannat jobbigt! Inte många som kan förstå det.
Men andra gången så gick det bra. Jag måste bara tänka på att artikulera mig,vilket betyder att jag måste prata tydligt för er som inte visste det!
Wiiiie! Idag så målade jag och Anina ett skåp rött!
Vilket slutande med att vi börja måla på varandra xD haha!
Så min ena arm och kind är röd av målarfärg! Charmigt. se!
Den 12 april kl 15:00 i Vansbro teater så ska vi visa upp våra monologer som vi skrivit själva!
Så kom dit!!!
Är så förbannat jävla fitt festsugen! Så jag vet fan inte vart jag ska ta vägen!
Och detta är jävigt drygt!
Då jag bara blir lätt irriterad,stör mig på små saker och är på dåligt humör!
Allt detta humör bara för att jag inte har festat på länge. uh...
Får fan panik på det här!!!
HELP ME!!!!!!!
Okej. Andas... så.
ska ha lite koll när det är någon fest på g.
Har då bett Dramatik att slå mig på käften om jag kommer att göra något dumt x)
hehe!
Det kan väl inte bara vara jag som hatar att man ska ändra om till sommartid?
Och kom inte med något om att det har med solen och skit att göra.
Jag gillar vintertid bättre. Varför kan man inte ha det hela året?
Jaja.
Har inga planer direkt för dagen. Ska väl ta och städa klart rummet.
Inte det roligaste. Men det måste ju göras någon gång.
Ska nog även ta och gå en powerwalk. Så att jag kan få rensa tankarna lite.
Okej. Som dom flesta vet så kan jag inte känna någon hunger.
Vilket är lite smått irriterande.
Men det är en till sak som har hänt. När jag äter,mat eller godsaker ja vad som helst. Så säger liksom min kropp ifrån.
Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara. Men jag får inte mig nå mycket. Nu för tiden så blir jag mätt på en macka. Och det kan jag klara mig på en hel dag. Jag blir även mätt efter några små grönsaker....
Och det är ingen ide att tvinga mig att äta. För då blir jag bara irriterad. Jag äter när jag äter!
Kan inte koncentrera mig.
Mitt psyke är någon annan stans...
Tony är frikänd. Han har suttit oskyldigt häktad i 5 veckor!
Nu är han fri. Men...Han söp ju på en gång han kom ut.
Både jag och mamma visste det.
I förrgår kväll.. Asså fy fan.. Han var full som fan.
Arg och aggressiv. Tog fram en kniv och...
vi var ju tvungna att fly!
Fly från vårat eget hem... Det är sjukt!
så ska det inte behöva vara.
Att behöva fly och känna sig otrygg i sitt eget hem.
Sak dra till Borlänge om en stund.
Wiiiie! Pallar inte att sitta i skolan.
Känns som att jag kommer att bryta i hop snart.
Kan jag bara sluta lägga blicken just ditåt? Fan...
får inte ur personen ur skallen!
ska prata med Dramatik sen.
Behöver bara få häva ur mig allt.
så att jag får kan andas ut sen.
Asså... Det är bara att inse. Det står bara still och det händer inget.
Och liksom... Hur fan ska jag förklara det här?
Hur ska jag formulera mig utan att det blir fel?
En person. En person som jag inte kan sluta tänka på.
En person som jag inte får hur skallen.
Nej nej nej! Bara att inse. Jag kan inte förneka det längre.
Men det är bara så fel. Och jag vågar inte tro,
Vågar inte chansa.
Folk kommer tycka att jag bara ska säga det. Men så lätt är det inte så lätt.
Vissa kanske har lätt för det. Men inte jag. Speciellt inte när man måste se personen varje dag.
Det kommer bli så stelt om jag berättar. Det kommer bli så... Konstigt.
Vänta tills studenten... Hade varit bra. Men det då kan det vara för sent.
Det är inte lätt när det är svårt
Fuck alla rykten och skit snack som går!
Är så jävla trött på sånt!
Kan inte folk bara skaffa sig ett liv ist för att trycka ner andra?
Asså folk.. fy fan!
För några månader så kändes det så jävla bra.
Men den senaste tiden så har det liksom dött ut.
Jag har försökt. Men snart ger jag upp.
Jag orkar inte med det här en gång till.
Jag kommer att bryta i hop snart
Snart spricker det.
Fy fan. Är alldeles skakis. Känner att jag bara vill spola tillbaka tiden. Ge mig själv ett par käftsmällar.
Vill ha det tbx lite gamla tider. Eller gamla och gamla. Jag har svårt att prata. Jag har svårt att få fram det jag vill ha sagt. Jag får inte fram orden. Men när jag är full. Då kommer allt fram! Jag säger allt som jag inte får fram annars. Hur mycket jag en skulle vilja. Det finns saker som jag vill säga till en person. Men jag kan inte. Jag får inte fram dom rätta orden. Det är inge elakt jag vill säga. Jag vill säga det där fina. Men när jag väl får chansen. Så går det inte. Vad är jag rädd för?
Vill bara bli as kalas så jag får fram allt jag vill få sagt. Låter fegt.Fegt att gå den vägen. Att behöva vara full för att säga något. Men... Äh... ingen fattar väl ändå hur jag menar. Men jag hoppas att någon gör det.
Jag blir väldigt ärlig när jag är full. Så det jag säger då. Är sant! Jag vet att jag har sagt till en kille att jag tycker att han är snygg. Ingen farligt. Men jag skulle aldrig kunna säga det till personen i nyktert tillstånd. Vet inte varför. Jag är väl för feg och rädd.
Jag har gjort en grej som jag är jävligt stolt över. Jag har gjort mig av med mina jävla rakblad.
Vill inte ha fler ärr. Ja jag vet. Det finns massa annat som jag kan skada mig med.
Men jag gjort ett lite steg. Och det kan göra jävligt mycket!
Vill inte ha fler fula jävla ärr. Jag är stolt. Stolt över att jag gjorde mig av med skiten.