Prinsens blogg

Börjar bli sådär äckligt tjock igen, får skärpa mig och sluta äta skit

Vet verkligen inte vad som går igenom mitt huvud när jag skriver titlar, blogginläggen har oftast inget med titeln att göra? Well well.

Tänkte bara skriva av mig lite om den mobbingen jag fick uppleva i grundskolan, inte för att folk läser eller bryr sig men för att jag vill. Sen ifall någon faktiskt läser så får ni gärna dela med er av era historier.

Så när jag började 7an så började jag även i en ny skola (Vilket de flesta gör?)
Men min klass bestod av i princip den klassen jag gick med i 6an för nästan alla hamnade i samma klass.
Jag var en väldigt tystlåten individ på denna tiden, jag tog ingen plats och jag lät folk trampa på mig lite hur som helst. Jag var väldigt osäker på mig själv.
Min familj har alltid haft dålig ekonomi, detta är stor del på grund av att både mina föräldrar är sjukskrivna och jobbar halvtid, samt att de gillar alkohol väldigt mycket i kopiösa mängder.
Så jag hade inte samma tillgång till prylar och kläder som de andra barnen.
När folk i klassen började spela mycket datorspel så fick alla andra dyra datorer av sina föräldrar medan jag satt på den gamla skruttiga familjedatorn, de spelade mycket tillsammans men jag kunde inte delta i dessa aktiviteter, de snackade även mycket om det i skolan då jag blev ganska utesluten ur konversationen då jag inte kunde relatera till det de pratade om (Detta är inte det jag påstår var mobbning, lugna er vi kommer dit sen!)
De flesta i mitt kompisgäng hade fina märkeskläder medan jag handlade kläder (och jag överdriver inte) 1 gång varje år på Ullared. Den gången, 1 gång varje år så fick jag köpa de kläderna som jag fick ha på mig tills året därpå när vi gjorde våran årliga tripp till Ullared. De var oftast bara 3-4 plagg som jag köpte, så jag hade inte världens bästa fashion sense som liten.
Sen någon gång när vi pratade om kläder så började sa jag det att jag köper mina kläder på Ullared, då började hånen och skratten. Jag mådde självklart dåligt över detta men tog det inte så seriöst då de var mina ''kompisar'' det var bara sådant som kompisar gör väl? Gör narr av varandra.
Fick höra det ofta och över en lång tid om hur jag köpte mina kläder på Ullared och hur jag hade fula kläder.

Sen så fyllde jag 15, födelsedagar är oftast en jobbig tid för mig då alla andra pratar om hur de får massa fina saker.
Vi hade en liten grej i klassen att när någon fyllde år så sjöng vi för den personen i klassrummet och sedan så fick man säga vad man hade fått i present.
Jag hade önskat mig ett täcke och det hade jag fått (jag var glad över mitt täckte.) men när jag sade det i klassrummet så kom skratten,
''Ett täcke? Fyfan va sorgligt!'' var något av de sakerna jag fick höra. Min glädje över mitt täcke vissnade snabbt.

Sen så började det även bli fysiskt, mina så kallade kompisar tyckte det var kul att fälla mig och putta ner mig i snön. Även då tänkte jag inte på att det skulle kunna ses som mobbning, det var ju liksom bara sådant kompisar gör? jävlas lite. Men det höll på så länge så att jag var på väg att byta skola, min mor satte dock stopp för det för hon tyckte det var onödigt.
Ughh nu börjar detta bli långt så jag avrundar väl lite, ni behöver inte veta hela historien för den är inte så intressant.

Men kortfattat så förstod jag aldrig att det jag utsattes för var mobbning för jag tänkte att vi var ju kompisar och det är bara sådant kompisar gör, även ifall det oftast var riktat mot mig.
Detta är absolut ingenting jag går runt och ältar men det får mig att tänka ibland.
Jag tror även att det jag utsattes för var en väldigt vag form av mobbning, jag har själv inte upplevt den sortens mobbning när folk verkligen är ute efter att förstöra för en.
Som jag skrev där uppe så dela gärna med er om era historier, jag läser gärna!

Min bror gör debut i landslaget och jag vet fortfarande att jag är bättre (Jag är lite salty, ja)
Samtidigt som jag är glad för honom, hade dock ändå inte haft råd att åka till Tjeckien så.
Får väl i alla fall kolla på matchen på stream, ifall han ens får speltid vilket jag hoppas.
Can't wait tills nästa säsong så jag kan smälla på honom rejält.

Så mina föräldrar har ganska mycket skulder, så min bror lånade mor min lite pengar för att vi skulle kunna köpa mat liksom, tro fan att hon och far köpte alkohol för pengarna.. Detta var dock för några månader sen men kände för att skriva av mig lite, då situationen är lite samma nu. Vi har absolut inget käk hemma för alla pengar går åt alkohol.

Alltså de är inga dåliga föräldrar egentligen, de gillar bara alkohol lite väl mycket.

Varför är det ingen annan än jag som ser den otroliga charmen i trissfredag?



Han är så underbar.

Sitter i Skype och lyssnar när ec peepsen spelar lol medan jag sitter på bussen på väg hem, vill själv inte prata då jag sitter på bussen. Men det är mysigt att höra deras röster, känner mig mindre ensam.
Varit här i 10 minuter och de har inte märkt av mig än, känner mig lite creepy faktiskt


Edit: jag börjar närma mig 20 minuter nu, tror ni att jag kan klara det?


Edit 2; var tvungen att lägga på för mobilen dör snart. Vila i frid

Vet helt ärligt inte vad jag håller på med.
Jag vill verkligen inte ha något förhållande just nu då jag själv anser att jag inte mår tillräckligt bra för det och jag vill inte sätta någon annan i den situationen.
Men ändå så flörtar jag med dig när vi träffas, antar att jag bara gillar att någon faktiskt visar intresse för mig. Vilket fall som helst så är mitt beteende äckligt.

Jag tycker det är sjukt kul att umgås med dig och du får mig att skratta, jag tycker att du är jättesöt men vill ju inget mer. Men ändå så vill jag det.
Får väl bara försöka tona ner på mitt flörtande och markera mer att jag inte vill ha något.

I vilket fall som helst så känner jag mig som världen jävla douche, orkar seriöst inte med mig själv.
Ska försöka sova bort ångesten, godnatt EC.

Har en väldigt viktigt match om mindre än 1 månad och jag är så sjukt ur form.
Har inte kunnat lyfta tungt på gymmet på grund av axeln, och det har verkligen fått mig att tappat motivationen, har inte sprungit eller kört någon typ av konditionsträning sen dess, hur får man motivation?
Detta kommer inte gå bra

Har så saknat detta, sitta ute sent på nätterna och spela med vänliga människor, bara spela och snacka om allt möjligt.
Tror inte jag har gjort det sen jag gick i 8an. Det känns så himla bra för någon anledning, kan vara för att de jag spelar med är rätt så jävla bra.
Kan inte name droppa alla (mest för jag inte är riktigt säker på vad alla heter på ec)
Men kan name droppa 3 utav dem!

Kattmens Så otroligt söt och min lord and saviour, dina ögonbryn verkar alltid vara on point och du är väldigt rolig att spela med.

Katarlna Kung på singed, är så söt när du är arg och din dialekt är det mysigaste någonsin, + att du är snygg.

themusiclord Så otroligt genuint snäll person, du är grym på LoL och extremt rolig och väldigt fina ögon

Ni är bra.. Ni är bra.

Känner mig så cheesy..

Vart en väldigt seg dag.
Har väl mått sådär, det går lite hit och dit.
Min far bjöd hit våra nya grannar, jag ville inte hälsa då jag är otrevlig.
Känns bara så onödigt eftersom min far kommer ändå börja bråka med dem som alla andra.
Fick i alla fall spela mycket med de där bra människorna på Skype.

Har dock inte snackat med mina "IRL" Kompisar sen i lördags då jah drog från den torra festen för jag kom på att det är för äckligt folk där.
Vet inte egentligen vad jag har gemensamt med dem, inte musik, inte intressen eller något, det är väl gräs typ. Vill ha kompisar som bara känns sådär sjukt rätt. Men sen så är jag väl inte gjord för sådant då hela jag är en bergodalbana.

Skolan börjar snart, det är ju inte för najs. Då blir det stress igen, då blir det mer dagar då jag stannar hemma, mer kommentarer om att jag aldrig är i skolan (vilket jag har fått sedan jag gick i 5an) och mer skäll från lärarna. wo fucking ho.
Hejdå