LyDJas blogg

Kebab, Mexicana eller Acapulco? C:

Träffa en kompis, men ingen jävel som kan träffas. D:

Orkar inte sitta hemma och ruttna. ;_;

Fick ny sömnmedicin i torsdags, och den suger. Heter Cirkadin och ska göra så jag har lättare att somna in.Fast har inte funkat särskilt bra. Inatt låg jag vaken till över 4 och kunde inte somna, trots att jag tog den vid 9. Natten innan var det likadant. Den funkar lika bra som Lergigan, haha. Av den sov jag i 10 timmar första dagen. Hade aldrig sovit så länge i hela mitt liv. Men sen blev det ingen skillnad av den.

Kanske ska skita i medicin, ger ju ingen effekt. :/

Varför just detta datum? En dag som skulle vart en helt vanlig har ''han'' gjort till en av mina hatdagar.

Varför då då? Jo, för att såhär var det: jag fick ett sms från killen jag trodde jag var på G med, som ville träffa mig. Vi bestämde att träffas efter han hade slutat jobbet. Fick till och med träffa honom för min pappa, åh Gud. Vid 9-10 gick jag till tunnelbanan för att åka och träffa honom. Var sjukt nervös, eftersom jag hade världens jävla crush på honom. Samtidigt var jag lycklig då, för att jag äntligen skulle få träffa honom. Fan att ingen avrådde mig och kunde tala om för mig att han i slutändan skulle bara utnyttja mig. Men nej, ingen gjorde det. Så vi träffades och jag försökte hålla vår konversation igång. Han gav mig en massa komplimanger och försökte charma mig. Jag var så lycklig! När vi hade träffats smsade jag Alex och frågade vad han trodde. Och jo, han trodde det var något.

Utan att få någon kontakt med Andreas på flera månader, så jag försökte komma över honom. Och i början av mars så inledde jag ett förhållande med Alex som till början var ett skämt, men när vi väl hade träffats så blev vi kära i varandra. Jag varnade dock Alex att jag kunde få tillbaka mina känslor för Andreas. Han ville ändå vara tillsammans. Nu insåg jag hur dumt det var. Men men, vi fortsatte vårt förhållande och mina känslor till Andreas började svalna. Tills han hörde av sig, då blev allt fucked up. På min födelsedag kände jag att det enda rätta var att göra slut med Alex. Vi gjorde slut, och jag fick mitt hjärta krossat. Dels för att det var försent med Andreas och dels för att jag hade enorma skuldkänslor över mitt beteende. Därför var jag dryg och otrevlig mot vissa vänner.

Så en dag fick jag ett sms av Andreas, jag bad honom lämna mig ifred och han skrev att han inte förstod. Skrev bara att han borde var den som förstod precis vad jag menade. Han svarade ''okej''. Idiot.

Hela gårdagen hade jag en jävla massa flashback om det som hände förra året, fast nu är Andreas ett avslutat kapitel och jag har lärt mig av mitt misstag. Däremot vill jag aldrig bli av med Alex, då han betyder sjukt mycket för mig.

Långt inlägg, I know. ~

Satt och smsade med Alex angående ungdomsmottagningen. Sa att han kunde gå dit och snacka med någon av deras kuratorer. Då såg det ut såhär:

Alex: ''Dom ska få ett och annat, yeah! xD <33''
Jag: ''O.o <33''
Alex: ''Dom ska få smaka fesh 8D <33''
Jag: ''Pervert (y' <33''
Alex: Yes (a) <33''

Mina sluta-äta-tankar är tillbaka.

Spelar ingen roll ifall min pappa/mamma eller bror säger att jag inte är tjock, för så fort jag ser mig själv i spegeln så är jag tjock, ful och äcklig. Ska börja äta mindre och träna mer. För när jag ser andra tjejer känner jag mig som värsta fettot.

Mina absolut största rädslor är:
Kräkningar, mörker, getingar och spindlar. Usch < / 3.

Som liten var jag rädd för:










EDIT:

Jag vill inte bo hemma. Jag vill verkligen inte.

Vet inte vart jag ska bo annars :cc