mini_emos blogg



Tjej, 29 år. Bor i Malung, Dalarnas län. Är offline

mini_emo

Senaste inläggen

Det syns inte
21 augusti 2014 kl. 21:40
hålla inne känslor
5 augusti 2014 kl. 20:50
"Du får inte prata i hans närhet"
29 juli 2014 kl. 22:35
Nervös :$
25 juli 2014 kl. 14:28
Det händer bara på film!
22 juli 2014 kl. 20:49
Då är det slut på friden
12 juli 2014 kl. 20:03
I en skog utan el,med massa mygg!
8 juli 2014 kl. 11:00
Godmorgon
4 juli 2014 kl. 04:58
Skitsnack!
2 juli 2014 kl. 19:07
Det kallas för,teater
29 juni 2014 kl. 14:50
Visa alla

Fakta

Riktigt namn: Marina Civilstatus: Upptagen
Läggning: Inte valt
Intresse: Hemligt
Bor: I skogen
Politik: Anti-allt
Dricker: Diverse
Musikstil: Inte valt
Klädstil: Inte valt
Medlem sedan: 2012-03-23

Ja jag vill

Om jag vill vara med imorgon?
Ja jag vill. Kommer ju ändå vara runt folk som kommer stoppa mig.
Ska jag... Fast... Okej. Jag lovar inget. Ska inte lova något mer.
Jag kan lova att försöka. Men sen kan jag inte lova nå mer.
Ska nog dra dit ändå.

ska även gymma i morgon! Hä ska bli kul!
Att få träna bort lite ilska och sånt!



2 personligheter

känner mig alldeles gråtfärdig! Vet inte vad det är...
Känner mig bara helt misslyckad. Känns som jag bara gör fel.
Spelar ingen roll vad jag gör, så är det fel. Inget duger någon.
Jag säger en sak men gör en annan... Det är komplicerat... Vet fan inte hur jag ska förklara...
För då lär jag förklara mitt mående... Pallar inte det!
Ena halvan av mig vill vara hemma. Medans den andra vill ut och festa!

Stanna hemma.
Nej gå ut.
Var hemma med din mamma och bror.
Du träffar dom imorgon ändå!
Tänk du slipper onödig drama!
Ut med dig och ha kul medan du kan!

shit... Det är som att jag just har 2 personligheter...
Tänker fan inte ens försöka förklara nå mer.
Är fan ingen ide...



Rädd

Ibland blir jag väldigt chockad...
När folk som man bara har hört talas om. Helt plötsligt börjar skriva och stötta en...
Helt otroligt!

Eftersom jag är livrädd att förlora min lillebror.
Så försöker jag att vara med han så mkt jag bara kan!
För om en viss sockärrning får som hon vill/får bestämma så kanske jag inte ens från prata med Kevin alls!
Jag hoppas verkligen jag inte förlorar han...
Min ögonsten! <3



Fuck you slyna!

Arg, ilsken och ledsen är vad jag är just nu.
Skolan och soc kan dra långt åt helvete!!!!
Klaga på andra barn kan dom göra. Men att hålla koll på sina egna kan dom faaaaaaan inte!
Jag kommer kanske att förlora min lillebror. Soc kommer kanske ta honom!
När jag ficka höra det. så... Så var det som om att höra det det här " Kevin är allvarligt sjuk och risken är liten att han överlever"
Så kändes det när jag fick hör att vi kanske inte få ha honom.
Min lillebror... Min ögonsten.. <3 Jag vill inte förlora han!



Hjälp

Kvällen... den var väl... Kul.. typ.
Asså. Det var kul ett tag. Någon gång under kvällen så mådde jag illa som fan.
Jag gjorde bara som jag blev till sagd att göra. Spydde. Usch.. fy blä... vidrigt!
Hatar att spy!
Iaf, efter det så började jag må lite bättre. Men det var någonting som ändå gnagde.
Efter ett tag så var det efterfest oss någon. Jag satt i köket. Med en öl i ena handen och mobilen i andra.
Sen plingar det till i min mobil. Kevin. Min lillebror skriver till mig. När han skrev så... blev jag liksom..
"shit här sitter jag och dricker när jag har en lillebror!"
Så jag sa att jag ville hem till mamma och Kevin. Så då var det en som körde hem mig.

Nu är det så här. Jag dricker inte för att det är en kul grej eller nått.
jag dricker för att jag inte mår nå bra!!!
Jag ska försöka vara nykter ett bra tag nu.
Behöver dock hjälp...



Vart är vägen ut?

Flyktmetoder hit och dit.
Är ju så förbannat lätt att trilla tillbaka till gamla spår.
Lögner hit och dit från alla jävla håll.
Bara en massa bråk och tjat varje dag.
Vart är vägen ut?



Tacksam!

Som dom flesta redan vet så mår jag inte alls bra psykiskt.
Är inne på 11:e året nu att må skit. Men det var inte det jag skulle skriva om nu.
Tänkte skriva det som jag är tacksam över om vad jag har.

Jag har suttit och tänkt lite.
Tänkte skriva upp några personer som jag är tacksam över att jag har.
Min bröder. Stefan,Tony och Kevin. Jag är så tacksam över att jag har dom i mitt liv!
dom är mitt allt! Jag älskar dom över hela mitt hjärta och mer därtill!

Min kusin Roger. Jag är även tacksam för att han finns!
Han lyckas jämt att få fram ett litet leende på mig.
Är väldigt tacksam över att han finns <3

Mina vänner.
Marica och Simon. vad ska säga?
Det finns inte tillräckligt med ord att beskriva hur tacksam jag är över att ni finns!
Jag hoppas ni vet att jag älskar er! <3

Sen är jag även glad att jag har en mamma.
som gett mig tak över huvudet och mat på bordet <3



Varningsklockor

Jag är så förbannad jävla krokad!
Varningsklockorna ringer jävligt tidigt. Men jag är för blind och för envis för att se det.
Jag inser det när det är försent. Jag lär mig på den hårda vägen.
"kom och sov oss mig, vi kan se på film ;)"
Mm.. Kände inte ens den personen. Men dum som jag va skulle jag te han -.-
"jag har sexbrist"
Jajaja.
ni vill bara ha någon att ligga med. Då tänker ni "amen Marina då, hon är ju en sån där osäker tjej"

En gång till. Och jag ger upp...



Mora

Var te Mora idag. Egentligen så var det friluftsdag idag.
Men jag känner att det inte nå viktigt.
Liksom hur kul är det att se folk hoppa ner i vattnet?

Min lillebror skulle iaf vara på lasarettet.
Han har ju epilepsi. Så dom skulle väl kolla hur det ligger till.

Sen så "besökte" jag pappa.
Satte mig på marken och prata lite med han.
Hade velat suttit där hela dagen. Och bara prata liksom.
Saknar han så jävla mycket!
Min andra halva.. <3



otillräklig

Jag finns 24/7 jag låter ALLTID mobilen vara på!
Jag vill att mina vänner ska veta att jag finns där om det är nått.
Att det bara är att ringa eller skriva om det är något.
Jag försöker att finnas där. vara ett stöd.
Men jag känner mig så otillräcklig...