Riktigt namn:
Eilish Civilstatus:
Singel
Läggning:
Straight
Intresse:
Hästar
Bor:
I skogen
Politik:
Anti-allt
Dricker:
Diverse
Musikstil:
Alternative Rock
Klädstil:
Blandat
Medlem sedan:
2012-10-27
jag känner mig skit...
jag säger förlåt till hnm för vad som liknar en liten skitsak...
men jag säger förlåt för så mkt mer...
ett förlåt för så mkt som han inte vet om...
för han vet inte hur jag känner mig just nu...
fast jag har tagit mina mediciner mår jag skit. Jag har nått botten...
jag vill inte berätta för hnm...
jag är bara rädd att han ska försvinna. Men vad spelar det för roll egentligen? jag drar bara ner hnm ändå...
jag drar ner alla omkring mig snart...
men jag vill inte förlora någon av dom jag älskar...
jag vet inte vad jag ska göra...
vi sågs senast igår, men vad är jag utan dig?
det vill jag inte ens veta svaret på.
nu sitter jag och är halvt död för att jag är trött och det enda jag kan tänka på är drömmen jag drömde om dig inatt.
det var den bästa drömmen jag nånsin har haft. men nu... nu saknar jag dig :(
och jag är på kramhumör o du är inte häääär!!
jahapp.... idag fyller min bästa vän 16 år och imorgn min andra kompis... säger verkligen ett stort jävla GRATTIS till de två jävlarna som muntrar upp mig och gör mina dagar!!
äntligen, äntligen har jag blivit av med min störande kille! jag började irritera sönder mig på hnm :P det känns så skönt att äntligen vara fri :3 och nu kan jag hålla på med den killen jag verkligen gillar :D muppig dag, muppig vecka, muppiga lilla jag :P
på något sätt känner jag mig ensam.
det är så jobbigt att veta att alla mina vänner öppnar sig för varandra, för mig med, men jag känner att jag aldrig kan prata seriöst med ngn av dom när jag verkligen behöver.
men jag är nog hellre ensam och ovetande.
i fredags hade jag vårskrik på kulturskolan och jag vann ett bildstipendium. anledningen var: ''för dina poestiska bilder, en värld du formar i gränslandet mellan magi och verkligehet.''
jag ritar bara hur jag känner.
jag ritar min värld som är helt olik alla andras.
min värld är fylld av magi, en värld där alla problem i mitt liv är demoner och allt bra i mitt liv är änglar. det är som alice i underlandet. ungefär så ser min värld ut. jag ser verkligeheten, jag är inte galen, men jag ritar upp den där bilden, den där världen i huvudet så fort något skiter sig för mig, för då vil jag blunda och försvinna i min egen värld.
det är nästan två veckor sedan vi hade uppvisning på teatern... och det är en replik jag inte kan glömma
''jag är tjock, fet och jag hatar mat, och vad det gör mot mig. det känns som om bara en macka kan göra mig fet. jag hatar känslan av att vara mätt, jag vill spy bara jag tänker på det.... så svaret är... jag kanske är hungrig.. men jag vägrar känna efter''
den spelar upp sig i min hjärna hela tiden. jag kan inte glömma...
when I sing... all I feel is pure happyness... and when I'm on stage... I feel that this is what I whant to do for the rest of my life. That moment when my best friend is going crazy on the drums and the rest of the band is happy together is that moment when I'm filled with happyness and all I do is sing at the top of my lungs and get all my emotions out. All frustration, rage, anxciety panic. I get that out in the song and the music and all I feel after is happyness. Pure happyness... this is what I whant for the rest of my life. and I will fight for my dream to come true.
Det är konstigt att saker kan gå så fel... Och sen vill man egentligen ge upp... Man vill dö... Men ibland kommer det någon idiot som man inte ens känner och man får en tankeställare... Det här har just hänt mig... Och jag vill tacka honom... Han räddade mitt liv.
