sleepyheads gästbok

Jag har gillat Age of Empires sedan jag var åtta år gammal. Älskar även Civ (särskilt Civ 2) och statsbyggarspel såsom Pharaoh.
Även Assassin's Creed är väldigt fina grejer. Med betoning på fina. Jag gillar att beklättra torn bara för att spana :(
Åh jag var hiskeligt svår när jag var 15-16, men har som sagt aldrig haft något att säga och sålunda har jag inte alstrat någon text.

Jag har spelat en del datorspel, dock, så helt spelmässigt utelämnad är jag inte. Jag ser också fram emot nya tiders spel, det blir snyggare och snyggare grejer för varje år.
Hahaha. Mycket att säga hade jag nog inte, men jag har alltid varit väldigt grinig och svart och svår! Skrev dock bara en eller annan dikt om min katt.

Jag har aldrig riktigt spelat tv-spel............ det känns som att min barndom är halv.
Fast alltså om någon hade hookat upp mig med penna och papper så tror jag att jag skulle ha kunnat uppvisa Connors bitterhet!

Tror jag mest byggde med lego när jag var tretton :(

Herregud hur kommer det sig att jag aldrig hört detta förut!? Det är ju strålande!
Tack så mycket! ^_______________________________________________________________________________________^

Det låter ändå ganska trevligt att ha vuxit upp i norrlands urskogar. Det lämpar sig utmärkt för musiklyssnande. Särskilt typ Sigur Ros.
Hahahahahah. Jag tänker mig att smink efter en sen kväll också ser nonchalant sexigt ut, men det ser nog egentligen mest rakt-på-sak-skabbigt ut.

Shit vilken awkward intervju! Helt underbart! Och en strålande version av Road to Joy, ja jävlar.

Syftar du på låtarna från 1995 till 1997? De är nog de Conorlåtar jag lyssnat allra minst på.

Han var nog för grinig för att kunna ta sig an First Day of My Life ): Jag minns inte vilken den andra låten jag hörde var, men jag antar att det är Haligh. Det var på den tiden då det var svårt att höra musik. Före spotify, strax efter youtube. Jag har aldrig sett någon Conor-intervju! Ser fram emot detta.
Jag lackar naglarna som besatt, men särskilt bra blir det inte heller. Stadiga händer vore något,

Ja, den versen får mig att gråta som en bebis varje gång, som ett slag i magen :DDD Jag tror att det finns ett Conor-citat för varje tänkbart tillfälle, bortsett från de mest triviala då va. Vill inte gärna höra Conor sjunga om det jobbiga i att kolla på mobilen för att se vad klockan är, stoppa ner mobilen i fickan, och sen inte veta vad klockan är. Eller att öppna kylskåpet för att se om det finns något, inse att det inte finns något, men öppna kylskåpet igen åtta minuter senare för att se om något ändrats.

En sentimental First Day of my Life-Conor. Det var låt nummer ett, tror jag. Jag dog verkligen, hjärtat ba exploderade. Ungefär så såg han ut också, långhårig och med lackade naglar. De hade haft girl time i turnébussen, med nagellackande.

Jag tror inte jag bör höra en sån låt oavsett, är riktigt känslig när det gäller tsunamis. Fast ja, vi har ju Landlocked Blues: “I dreamed you were carried away on the crest of a wave
Baby don’t go away, come here".
Boken är Fakta om Finland, av Erlend Loe.

Shit. Jag hade nog velat uppleva det också. Jag tycker om min Conor drunk and unruly. Lite dålig stämning får det lov att vara. Fast ja, när vi såg honom så var han jättemysig och pratade sentimentalt om turnén. Waste of Paint var den första låten jag hörde av honom, ja. :)

Ingen sjunger om tsunamidrömmar. Fast åtminstone en bok har skrivits. Första raden är "jeg drømmer om vann igjen".

Jag såg honom i Filadelfiakyrkan i Stockholm. Han var jättetrevlig och jag ville bara ta hem honom! Han spelade Waste of Paint och jag grät som en unge :D Det var FANTASTISKT. Jag trodde att han bara skulle spela Conor-låtar, men det var så gott som bara Bright Eyes.

Åh, tanddrömmar har jag aldrig haft, men jag har hört att det är vanligt. Som The Knife sjunger; "yes in my dream all my teeth fell out, a cracked smile and a silent shout".

För mig är det nog tvärtom. Utan Conor hade jag nog dukat under! Lite sällskap är fett värt. Jag såg honom live den 26e januari i år, det var en religiös upplevelse.

Min största rädsla är nog vatten. Har drömt om tsunamis sen jag var fjorton!

Åh, ljuvligt. Fint blogginlägg. Precis vad jag behöver. Just nu tyr jag mig dock till Mr Bitter himself; Conor Oberst.

Jag säger sådant fortfarande. Är skiträdd för det mesta!

Jag vet inte vad för lista du vill ha, så här kommer en spotifyplaylist med bittra män: http://open.spotify.com/user/reviendra/playlist/58iHPGRf9I43TV8JiAAaOz

och en lista över saker man kunde göra som barn som man egentligen borde ha varit galet tacksam över men som man missade att njuta av för att man tog det för givet:
* att åka pulka massor av gånger utan att behöva dra den uppför backen. Utan att behöva ta sig uppför backen själv (pulkaskjuts).
* att få åka barnvagn eller bli buren så fort man blir whiny eller trött.
* att komma undan med allsköns pranks för att man är "himla söt" eller "uppfinningsrik".
* att man inte begränsades av tankelagar, Narnia-Aslan var självklart 4 real (för dagens kids är ju allting "fejk").
* att ta saker i affärer eller hemma hos andra och slippa undan med argumentet "men jag ville ha den", något som i vuxen ålder skulle ge kleptoassociationer (och böter).
* att få jätteförberedd mat, inget att skala eller skära, inga ben att plocka ur.
* att omges av shitloads av leksaker, åh böcker med pop-up-grejer, åh lego.
* att inte behöva ta minsta lilla ansvar för varken sig själv, andra, eller några prylar.
* att inte vara straffmyndig. Kunna slåss och få det bortförklarat.
* att få gå på dagis. Srsly, lekpark, sångsamling, fruktstund, färgpennor, fingerfärg, pyssel med glitterlim och silkespapper, trolldeg, allt utom galonbyxor ungefär.
* att vara sjukt lättunderhållen. Plastbilar, kasta kottar randomly, titta på jättelama filmer, pekböcker, pussel med fem bitar osv.
* att kunna bli slängd i luften, sitta på axlar, sitta i knät (somna i knät).
* att kunna ta den sista kakan........

Jag tror inte det, inte ännu. Jag kommer inte orka upprätthålla det hela. Vanan att rate:a etc. Men någon dag.
Jag har en jättefin anteckningsbok som innehåller mina bästa listor. Några gliringar har jag fått för listskrivandet, men det känns himla bra ändå.
:D Jag hoppas att du tycker om den. Badlands har jag inte sett, men den är på gång!

Jag borde egentligen också tycka om det, med tanke på att jag gillar betyg och att jag verkligen älskar att göra listor över _allt_ (därav last.fm-fanaticismen). Se The Heart is a Lonely Hunter, den är helt ljuvlig. Även To Kill a Mockingbird, de är väldigt lika i stämningen.
De jag sett är Paris, Texas och Bonnie & Clyde, jag tycker mycket om båda! Jag hade helt glömt deras existens, dock. Selektiv amnesi.

Jag skaffade ett filmtipsetkonto för några år sedan, men det föll mig ej på läppen. Siffrorna säger för lite för att jag ska kunna använda mig av dem.
Vidga vyerna så gott som möjligt gör att jag känner mig handlingsförlamad. Alltså går jag mest på tips från folk jag litar på <:
Jag tänker riktigt hårt nu, och kommer fram till att jag gillar: Mysterious Skin, Everything is Illuminated, Der Untergang, Trainspotting, Napola, Little Miss Sunshine, Livet är Underbart, Pianisten, The Heart is a Lonely Hunter. Minsann! Vad har du för favoriter?

Bra saker är bra saker. Å andra sidan finns det sjukt mycket bra grejer, så jag antar att sökord varierar från person till person. Var man väljer att leta.
Jag har glömt film på det stora hela, kan inte komma att tänka på en enda film från 1900-talet. Temporär amnesi :(

Jag älskar irrelevanta anekdoter. De livnär mig.

Som argument är det kanske lite fånigt. Egentligen kanske hon inte är så förtjust i filmens färger/skådespelare/plot.
Nittiotalet känns filmmässigt ofantastiskt!

Yep, så blir man cool!