Har varit otroligt duktig idag. Har städat hela lägenheten, diskat, tvättat, trimmat hunden och till och med hunnit bada hunden. Nu när jag precis fixat klart med all tvätt, rastat hunden och nu ska ta det lungt så drar jag mig undan och stänger inne mig själv. Orkar inget. Nu menar jag inte att jag är trött för att jag har gjort allt detta. Utan jag menar att jag helt plötsligt känner mig deprimerad och så.
Jag blir irriterad och ledsen för ingenting. Men jag visar det inte. Jag biter bara ihop och låtsas som ingenting. Blir besviken på när Zelda kissar inne. Skäms över det. Idag tyckte jag att hon var duktig som inte hade gjort något inne under hela dagen jag varit hemma med henne. Och då fick hon till och med vara själv i lägenheten medan jag var i tvättstugan. Hon råkade kissa inne när väl Linus kommit hem. Han blev ju självklart arg och besviken. Klart att jag med blev besviken. Men det är ju inget jag hänger upp mig på. Man måste ju se dem bra grejerna också och se alla framsteg hon gör. Men det verkar som om Linus gör henne smått nervös. Kanske är det bara jag som inbillar mig. Hoppas i alla fall att detta bara är kladd för att hon snart ska löpa för första gången. Linus frågade nyss ifall jag tyckte han var för hård mot henne. Visst kan jag tycka det ibland. Men samtidigt vet jag att hon behöver det.
Hon började skälla för ingenting nyss. Jag såg på henne hur rädd hon var. Linus skällde på henne. Jag hade inte gjort det i den situationen. För uppenbarligen så var det något som gjorde henne rädd och orolig. Men hur ska jag förklara det för Linus. Jag sa bara att hundar hör så mycket mer än oss människor. Uppfattar dessutom saker som inte vi gör. Men msn kan inte prata om allt med vissa människor. Vissa saker måste man hålla för sig själv. Jag tror verkligen Zelda såg något som inte vi kunde se.
Kan ju inte skriva det utan att verka helt knäpp. Det är ju upp till var och en vad man tror på liksom. Men jag har uppfattat konstiga saker här ibland. Eller ja. I källaren för att vara korrekt. Men jag kan ju också bara vara paranoid.
Men äsch. Ska försöka bli på lite bättre humör nu och försöka sluta hålla allt inom mig. Det är bara jag som förlorar på det. Det konstiga är ju att jag imorse tänkte att det var länge sen jag hade ångest. Haha. Det var ju skönt så länge det varade i alla fall.
kommer ihåg hur jag dog stort av detta. Denna killen kommer ifrån samma by som mig och var ALLTID elak mot mig i skolan. Tills jag hotade honom med en likadan prylning som hans bror fick av min bror. Då blev det tyst på honom. Kände iaf en sån jävla stor skadeglädje när han sökte till Idol och var urkass. Seriöst?!?! URKASS
haha något konstigt hände nyss. Jag kollade på Vänner och så skulle Rachel föda. Jag blev helt tårögd och började nästan lipa. haha. i vanliga fall brukar jag gå ifrån tvn om någon ska föda. Har sett det en gång och då spydde jag. haha. Linus frågade ifall jag blev sugen..
Även om jag inte har några känslor alls kvar för Nic så får jag en stor klump i magen så fort hans namn sägs eller något. Såg nyss att han är i Hässleholm idag. Det är helt sjukt. Att någon som var en sån stor del av mitt liv är så nära mig just nu och för lite mer än två månader sen skulle jag gjort vad som helst för att få träffat honom. Det är sjukt vad saker och ting ändras. Och tack och lov till dem bättre!
Blev sjukt jävla glad innan. Det är helt fantastiskt vad ett litet sms kan göra.
Är väl ganska löjligt. Men jag har varit ganska nere hela dagen pga att Linus skulle ut med grabbarna och dricka lite öl. Alltså skulle vi inte sova tillsammans. Eftersom vi bor i vittsjö på helgerna och i Tyringe på veckorna. Och eftersom han har druckit kan han inte ta bilen hit. Så det var planerat att han skulle komma imorgon. Men så skickar han ett sms och frågar om han ska ta sista bussen till vittsjö.
Åh så glad jag blev. Jag kunde inte sluta le. Ville bara att tiden skulle gå. Meeeen! Nu horar sig skånetrafiken som vanligt. Hans tåg från Kristianstad blev försenat. Han trodde inte att han skulle hinna. Sen helt plötsligt trodde han att han skulle. Hans buss går om tio minuter. Gör fem minuter sen var han i Vinslöv. Hoppas att han hinner. Annars blir jag horigt besviken. -.-
Nämen hej på dig din jävla ångest! Du är så fruktansvärt jävla välkommen.
Jag hatar när det blir såhär. Att varje gång jag inte kan sova så tänker jag för mycket. Tänker på allt som varit och tänker på saker som kan hända. Tänker helt enkelt på fel grejer.
Jag hatar att jag inte kan sova fast att jag är trött. Har ni varit med om det? Att man ligger och tänker istället och den blir man sömnig och slumrar till. Men precis innan man faller ner i sömn så väcks man av något och så blir man pigg igen? Och så fortsätter det en bra stund... Det händer alltid mig.
