Reis blogg

Lol, jag som sa att det aldrig skulle hända eftersom att det bara var dumt.

Vilken jävla lögn.

Sitter och torrgråter. Ni vet... När man är jättenära på att börja gråta, men det inte kommer några tårar. Man har den där äckliga känslan i halsen.
Jag hatar mitt liv så fruktansvärt mycket just nu. Jag är så jävla dum. Och jag har ingenstans att ta vägen. Ingenstans att gömma mig nu när jag verkligen behöver det.
Skulle jag kunna så skulle jag rymma här ifrån. Bara lämna allt. Se hur mina vänner inte brydde sig ett skit.

Fyfan. Det enda jag gör är att gnälla. Men det är så jävla lägligt att göra det nu allting långsamt kommer att rasa samman. Jag kommer inte kunna hålla ihop, och det där leendet jag ständigt har på skolan och över allt annars... Det är som ett skal. Det kommer också att gå sönder.

Jag har aldrig tidigare känt ett sånt behov att bestraffa mig själv. Bara göra mig illa.
Och jag funderar nu allvarligt talat på att göra det. Men vad ger det? Ingenting förutom att jag får ont och senare får ärr.
Men det kanske är värt det. Är man så äcklig som jag så.

Nu brast det. Nu gråter jag på riktigt. Varför gör känslor så ont?

Åh. Har lagt upp ett schema nu. Ska plugga lite på alla saker och sedan se på anime som jag blev väldigt sugen på x3 Vet dock inte vad för serie jag ska se eftersom att jag ser flera samtidigt.
Har en lista som jag kan välja ifrån och det är stor risk att det blir "Kore wa zombie desu ka" eller "Death note".

End of story~

Usch. Orkar inte plugga även fast jag verkligen behöver göra det.
Ska bara sitta framför datorn ett litet tag till och sedan ta tag i det... (PURE LIE)

Har läst hälften av boken som jag håller på med nu. Tyvärr så är den på svenska, och jag tror att den hade varit bättre på engelska ^^'
Aja. Ska läsa klart den och sedan kanske börja på Miss Peregrines hem för besynnerliga barn. Den verkar lagom mysig.

And that's it. Alla kommer ändå att vänja sig...

God natt~

Det är nog det bästa som finns.
Jag vet inte varför, men om jag ska prata om mina problem så vill jag nog helst göra det med någon som är äldre än mig själv. Det känns som att dom har mer livserfarenhet på nått sätt.
Och jag trivs bättre med att prata med äldre.

Åh, förstår inte varför det är så. För det finns väldigt få som är så mycket äldre så att det skulle kännas oerhört bra.

Känner att detta har blivit ett ställe där jag bara gnäller...

Men nu får det fan vara så. För jag behöver gnälla för att hålla ihop.

Känner att jag saknar vänner. Visst, jag har väl dom online, men vem har jag irl?
Vem har jag som jag kan vända mig till, som faktiskt bryr sig om mig oavsett vad? Vem har jag som hjälper mig oavsett vad för problem jag har?

Ingen.

Han som jag en gång stod så nära har glidit ifrån mig så extremt att jag inte tror att vi någonsin kommer att ha samma relation. Resten är bara där. Dom andra två som jag stod väldigt nära verkar vara less på mig.

Jag saknar verkligen en sån där vän som är beroende av mig, och jag är beroende av den.
Och det känns ensamt att veta att det faktiskt inte är någon som känner att jag är dom väldigt nära.
Det är bara jag som av någon anledning fäster mig olika mycket vid personer och sedan bara ser på när dom långsamt försvinner eftersom att det bara var jag i slutändan som knöt något slags vänskapsband.

Alla dom vänner som faktiskt har en aning om hur detta kan vara så jobbigt bor ju inte här. Jag kan inte söka tröst hos dom på det sättet jag skulle behöva.
Jag skulle bara behöva ha någon som jag är hos ofta, som jag kan prata om med allt. Är det för mycket begärt? Får man inte ha en ynka bra vän?

Kan man inte få känna sig älskad?

Jag har verkligen ingen sån vän, och det suger.
Jag betyder inte mycket för denna värld. Vad är mitt syfte egentligen?

Usch, mår så jävla pissigt just nu.

Kommer att måsta plugga hela helgen, mer eller mindre, men det bryr jag mig inte om.
Jag kan iallafall sova ut på mornarna, och det är ett plus.
Två prov och två läxor till nästa vecka. SO, spanska, HK och svenska. Är inte allt för lycklig över svenskan.
Men ja... Det måste ju göras oavsett vad jag tycker...

Pappa sitter och lyssnar på jag vet inte. Men det är inte min smak. Ska sätta på mig hörlurar och lyssna igenom Division för sjuhundrade gången. Yeaj för mig.

Mata ne~

http://www.youtube.com/watch?v=0FQwQX-TPus

Min nya favoritlåt från Division! ;3;~