Tjej, 29 år. Bor i Malung, Dalarnas län. Är offline
I morgon kommer dramatik hit!
Hon ska komma hit med min balklänning, sen ska hon även sova över oss mig ^^
Sen kommer hon nog att få lugna ner mig! Jag är jätte nervös inför balen! Samtidigt som jag är jätte taggad!!! :D
ska även färga mitt hår imorgon vid 14:00 :D
Och på torsdag äre bal! :D
Taggad till tusen!
Jag vet inte varför jag är nervös för, kanske är det för att jag har fjärilar i magen för min baldejt :3
*host host*
När jag satte mig på bussen i morse så höll jag på att totalt bryta ihop.
Allt bara kom över mig liksom. Det var en massa tankar som snurra runt!
Ska fan studenten nästa vecka! Och nu på onsdag är det bal!
Bal..
Jag har gråtit mig tills söms i flera veckor nu. Bara för att min pappa inte kommer att vara närvarande.
Han kommer inte se mig på balen i min prinsessklänning.
Han sa jämt att jag var hans lilla flicka. Hans lilla prinsessa...
Men han kommer inte få se mig som det nu...
Och jag kommer inte se han..
Tror ingen förstår hur förbannat ont det gör!
Jag är livrädd att jag kommer bryta ihop när det bal... vill fan inte.
Men när man miste sin enda trygghet som liten som alltid skydda en och som alltid fans där för en.
Så blir det jobbigt!
Vist, pappa kommer väl vara med mig på typ 2 sätt.
Har ju hans namn in tatuerat på vänster skulderblad.
Sen så var det en vän till mig som skrev:
"han kommer se dig, han kommer vara med dig under hela din balkväll och han kommer tänka "vilken vacker dotter jag har, och jag är så stolt över henne"
Jag hoppas att han är och kommer bli stolt.
Önskar bara att han kunde vara där på riktigt...
Något positivt nu då!
Idag hade vi mösspåtagning!
Yey!
Inte långt kvar nu!
https://www.facebook.com/photo.php?fbid=288663757959926&set=ms.288664031293232.288663981293237.288663757959926.288663927959909.288663804626588.bps.a.247465345413101&type=1&theater
Ni vet när man vill berätta något?
Men man vet inte hur man ska berätta det.
För att man är rädd och "vet" hur ens vänner kommer att reagera.
Precis så är det för mig just nu. Jag tänker och tänker hur jag ska kunna berätta.
Men det är inte så jävla lätt. Om jag berättar... Vilka kommer förstå?
Jag är rädd att ingen kommer förstå varför...
Jag vet egentligen, att det jag gör/håller på med.
Inte är bra. Att det sänker mig ännu mer.
Och som kommer leda till att jag kommer dricka ännu mer.
Varför håller jag på då, kan man undra.
Det finns så många anledningar. Men jag vet inte hur jag ska formulera mig utan att jag missuppfattas.
Ett ord: Närhet...
Fråga inte.
Tjata inte.
Jag väljer själv om jag berättar eller inte.
....https://www.youtube.com/watch?v=hM5tjIiAI5k
Jo fan!
Är nu hemma. Har dö tråkigt!
Vetta fan vad man ska hitta på!
Kanske ska ta och gå en promenad.
Och kanske klippa gräsmattan. Bara för att göra mamma glad.
Kom på att jag inte ätit nått idag. Bra där....
Men jag är en sån som glömmer av att äta.
Förlåt då...
Om jag inte ens är underviktig. inte ens nära.
Varför ska jag då söka en så kallad hjälp?
Jag behöver fan inte gå upp.
Jag blir bara irriterad när folk säger att jag MÅSTE gå upp...
Asså.. Jag är inte underviktigt... Okej?!
När jag väger under 50 kg. Då, kan jag söka hjälp.
Men, jag är inte där en. Långt ifrån.
Det är inte så bara att äta heller.
Med all oro,ångest och allt sånt...
Så är det inte så lätt.
Men det är inte många som förstår det.
Har fått reda på att min lillebror blir jävligt mobbad i skolan.
Och lärarna bara blundar för det!
Vad fan... Det enda Kevin gör, det är att han är sig själv.
Då får han skit för det!
Jag ser ju hur jävla ledsen han är.
Jag kan se det i hans ögon.
Men han är som jag.
Det är bra, Jag är bara lite trött....
Fuck... Bara en massa lögner.
Han vill inte prata.
Han vill inte visa...
Fuck alla jävla människor!!!
Åh... Gud vad all teknologi har varit emot mig idag xD
Jaja.
Har fan inte så mkt idad. Har fixar lite på rummet sen var jag och besökte min moster en liten stund.
Jag har liksom ingen ork att göra något. Är helt jävla utsliten!
Jag undrar när jag ska få villa upp mig...?
Har inget vettigt att skriva. Kände bara för att slänga in ett inlägg liksom ^^
Så att mina bevakare har nått att läsa x) haha!
Här kommer ett litet videoinlägg som jag gjorde för ett tag sen x)
https://www.youtube.com/watch?v=9qZ4drvscOw
Var till Falun idag på läkarbesök. gick väl ganska bra.
ska få trampa ner på tablett intaget. Ska få ta 4 om dagen nu.
Sen fick jag ta ett jävla blodprov! fy fan! Hatar sprutor!
Går bara 2 dagar i skolan resten av veckan.
Är ledig på torsdag och fredag!
Så jävla gött!!
Jag har funderat starkt på att bli vegetarian!
Och nej, det är ingen som har påverkat mig!
Utan det är liksom... Jag får skuldkänslor när jag äter kött.
Och jag mår illa och blir liksom äcklad utav det.
Vet inte hur jag ska förklara bättre.
Men, att vara vegetarian när jag fortfarande bor hemma...
Kommer bli jävligt svårt. Men när jag flyttar hem ifrån.
Då jävlar!
Förra året började jag med att dricka typ var tredje helg. Sen blev det varannan.
Sen blev det att jag drack varje helg!
Men det var för alla min känslor tog över. Jag visste inte hur jag skulle hantera det.
Och det blev inte bättre av att jag blev dumpad dagen innan jul och min första tanke var alkohol!
Kom ihåg hur hur jävla arg jag var på nyår. Jag var så jävla ledsen.
Sen efter nyår tog jag det lugnt ett tag. Sen börja jag igen.
Jag super liksom bort alla jävla så kallade känslor jag känner. Bara för att får vara glad för en kväll.
Och nu har jag blivit lämnad igen. Min tankar är inte... så förbannat bra just nu!
Men jag ser det så här. Hellre att jag dricker en att få fler ärr på kroppen som jag gjort själv.
Men efter studenten ska jag försöka mig på ett nytt liv <3
Jag är inte perfekt, men det är ingen!
Började jag för tidigt?
Att finnas där för alla igen?
Bara för att inte verka som en dålig vän?
Svar, ja!
Jag börja för tidigt. Jag som skulle tänka på mig själv.
Men då svek jag och gjorde så måna besvikna.
Nu har jag glömt bort mig själv,igen!
Så, nu ska jag börja tänka på mig.
Göra det som jag vill. Göra det som får mig att må bra.
Försöka få vänskapsband att bli starkare.
Så, alla mina närmaste vänner som läser detta.
Ja ni vet att jag äskar er.
Och dramatik vet inte hur jag ska gott göra dig/tacka dig!
För alla gånger du har stått ut med mig och min skit. Att du har funnits där när jag inte har förtjänat det.
Att du fortfarande är min vän <3
Och Simon... Vi måste fixa våra liv. du fixar ditt så fixar jag mitt. Du vet vad jag menar <3
Vad fan skulle jag skriva nu då?
Jo, jag lär börja tänka på MIG nu!
Börja ta mig ur från skit grejer.
Jag har då tagit mig ur från en sak iaf.
Att jag har slutat skadat min hud.
Så jävla stolt! <3
Tänkte jag skulle vara duktig och dra till skolan idag.
Men, jag har fan inte sovit någonting i natt!
Har dygnat! Försökte verkligen att somna men...
Är så trött på dom här sömnlösa nätterna!
Sömntabletter är jävligt frestande... Men nej. Jag ska inte.
Jag kommer bara göra något dumt.
Och det här med att jag skulle tänka på mig själv.
Det går ju som et går med det.
Jag har totalt glömt bort mig själv.
Ska alltid tänka på alla andra.
Ska alltid finnas där.
När kan jag göra något för mig själv utan att göra någon besviken?