Riktigt namn:
Angelica Civilstatus:
Inte valt
Läggning:
Bisexuell
Intresse:
Hästar
Bor:
Med mamma
Politik:
Hemligt
Dricker:
Energidricka
Musikstil:
Punkrock
Klädstil:
Punk
Medlem sedan:
2015-03-25
Ja idag va jag o min brorsa på bio. Hade aldrig varit på bio innan. Har fått chansen till det flera gånger men inte velat. Mådde si o sådär innan men jag har verkligen världens bästa storebror! Jag har aldrig någon egentid med honom. Tror att jag typ aldrig haft det. Men idag hade vi det o de va kul o skönt tanke på att jag sluta just för stunden o tänka på alla problem.
Jag har sagt så länge att jag inte orkar en dag till o jag gör verkligen inte det nu.. Jag mår sämre än någonsin. Det är inget som gör mig lycklig längre i livet. Jag orkar bara inte jag önska bara att jag kunde va tillräckligt stark att ta livet av mig
Jo nu äre såhär att på BUP har dom sagt att jag har en slags ätstörning.. Neheee.. Det vet jag själv. O jag hatar det! Det tar verkligen kål på mig. O min ätstörning liknar mest bulimi. Bara att jag inte spyr. Hatar att spy.. Ena stunden äter jag mera/normalt o sen svälter jag mig imellanåt. Försöker att inte göra det för jag vet att de inte e någe bra men får som jävla ångest så fort jag äter lite för mycket.. :(
Man blir av med det i livet som betydde precis ALLT för mig o har kvar de man hellre hade offrat. Det finns ingen jävla Gud över huvud taget! Jag är inte redo el villig att fortsätta såhär.. Tar hellre livet av mig o träffar de som fortfarande står mig närmast hjärtat.
Nej men idag va jag på BUP äntligen så jag fick prata ut som jag verkligen behövde. O jag prata om min ätstörning o prestationsångest o de kändes så jävla bra att få prata om det för jag behövde verkligen de.. O vi ska prata vidare om de nästa gång så nu känns saker något bättre bara de att min kurator vet om läget.
O IMORRON SKA JAG IN TILL STAN O HANDLA LITE EMO STUFF JUST FOR FUN!!
EMO POWER!
ORKAR verkligen INTE längre med ätstörningen o allt hat jag har mot mig själv.. O allt jag fkn gör i livet så har jag jävla prestationsångest.
Behöver verkligen hjälp att överleva detta...
Men får ingen..
Dagen började idag ganska så bra. Aa inte i skolan kanske men när jag kom hem o va i stallet. Det var skönt o bara vara där o ränsa tankarna lite. Senare blev det ett litet bråk hemma som helt plötsligt blev stort som jag började må piss av. Förstås... Ville skära mig el bara ta livet av mig bara för de blev för mycket. Men ska försöka släppa de pga att de är ju inge kul att må dåligt...
Nej men ja jag har inga ögonbryn kvar o galna färger på naglarna,, o har lite beslutsångest över att jag inte vet om jag ska vara blond el om jag ska färga tbx till svart? Älskar svart o jag saknar mitt svarta hår lite faktiskt :/
Nu har jag kört en blekning i håret, o kommer behöva köra fler för att det ska bli bra helt men är så jävla happy för jag ska färga lilla håret blått sen:))