sorg
Första gången jag har varit på graven saknar dom så mycket kommer ihåg alla bra minnen man har
Kille, 35 år. Bor i Sjulsmark, Norrbottens län. Är offline och var senast aktiv: 24 april kl. 22:29
Badluckbursell har inte lagt till några event än.
Första gången jag har varit på graven saknar dom så mycket kommer ihåg alla bra minnen man har
När man väl började hitta den inre friden och började må bättre så kom ett njurslag som slog ner mig i botten igen.
vet inte hur mycket av det här jag klarar av innan jag försvinner helt från denna värd och kanske komma in i en ny värd.
Vill tacka alla mina vänner som finns här För det var ni som tog mig över
Jag glömmer aldrig det så tacksam för er för er för er
Och se vem som är på riktigt när regnet faller ner så tacksam för er för er för er alla
Då har man haft en helt ok dag men när det börjar bli kväll så kommer tankarna och ångesten tillbaka och ger en riktig käftsmäll och trycker ner en i skorna och man bara vill försvinna det är knappt någon som förstår en
Då är det den tiden på året som jag hatar mest har aldrig haft en riktigt bra jul på flera år samma sak orkar inte ens lägga ner energi på att fylla år heller vill bara försvinna ett par månader
nu är ännu en arbetsvecka över jaja men men inte direkt den bästa veckan men är på en fungerande nivå med livet i alla fall
nu var det dags igen nu är demonerna Framme och försöker ta sig in i min skalle och ska förstöra allt man har lyckats bygga upp jaja försöker att kunna klara mig utan dom men det går bara åt helvetet orkar inte vara stark men måste vara de
Good morning day
Sorry Im not there
But all my favourite friends
Vanished in the air
Its hard to fly when you cant even run
Once I had the world, but now Ive got no one
I think the saddest people always try their hardest to make people happy.
Becaus they know what it´s like to feel absolutely worthless and
they don´t want enybody else to feel like that.
ja man har ett fast jobb i ett år framöver... det känns ju bra fast jag mår fortfarande lika piss som jag har gjort i ett pars år tid fast det har blivit värre har knappt någon att var med det känns som om jag håller på att förlora stort sätt alla som jag umgås med jaja lika bra att man inte försöker mer det är ju ändå ingen som vill umgås med en ändå så alla som känner mig som inte vill umgås eller vara med mig kan ta bort mig helt och hållet så vet jag vika som jag har kvar om det ens är någon kvar
Vad jag än gör så kommer ångesten alltid tillbaka vill inte skada mig själv eller någon anna så försöker att trycka ner allt igen som man gjorde tidigare i livet har inte så mycket att se fram emot längre har jobb i ett år fram över så det har gjort att man känner sig lite mer som en människa tabletterna hjälper inte som dom ska och får inte dricka nå mer.
J hoppas att jag hittar något snart som får mig att se allt från den ljusa sidan av värden och inte bara allt mörker