mini_emos blogg

Vet inte vart jag ska ta vägen
Allt snurrar runt i skallen på mig.
Har fått reda på att en bekant till mig är kriminell.
Och att en annan är alkoholist och narkoman...
Trevligt...
Kul att få reda på sanningen låååångt efter!
Tack!
Älskar att ni är så ärliga </3

Men jag är van.
Jag har slutat med att bli förvånad.
Lögner hit och dit.
Vad gör det?

Jag lever ju i en enda stor lögn själv så.
Men det gjorde ju farsan också...

Morsans väninna och kille kom hit igår.
Inga problem. För dom brukar komma hit.
Så morsan och dom satta väl där nere och babbla.
Men sen... vem kommer?
Jo,brosan full som ett jävla svin.
Och så ska han ju så klart vara aggressiv.
Jag hörde uppe från mitt rum hur han höll på.
Min lillebror springer in på mitt rum och säger "dom bråkar där nere, får jag vara här på ditt rum"
Jag hör hur brosan skriker.
Din jävla fitta!
Din jävla hora!
Jag sätter på musik för att slippa hör allt jävla elände.
Borsan började att spåra ur totalt!
Så jag och lillbrosan var tvungna att sova hos mormor och morfar.
Vi kom hem för en stund sen.
Morsan sover och storebrosan är borta...

Orkar inte.
Vill inte.
Pallar inte.
Varför ens försöka?
Då allt bara blir värre..

Jaha då vet man vart du är iaf.
En liten lättnad.
Men jag hoppas fan inte att du kommer hit full som ett jävla svin!
För då jävlar!
Jag är så trött på ditt jävla beteende!
Du säger att du inte har några vänner.
Tacka sjutton för det!
Dom enda "vännerna" du har är ju dina jävla fyllo och knarkar kompisar.
Och för dom då duger du bara när du har pengar...
Sjukt!
Va faaaan!
Släng bort flaskan och skaffa dig vänner som accepterar dig oavsett om du har pengar eller inte!

Okej visst.
Du är 25 år.
Så du gör ju som du vill.
Jag ska inte säga åt dig vad du ska göra.
Vill du stanna hos dina så kallade "vänner" så gör det.
Men om jag var du...
Skulle jag dissa dom och skaffa mig ett par RIKTIGA vänner!

åh fan!
Värdelös dag.
Kunde ha stannat hemma.
När jag kommer till skolan får jag reda på att min enda lektion är inställd -.-

Fy fan.
Blir så jävla sne!
Då har brosan skaffat kiss biljetter tills imorgon.
Det var mening att han och subban skulle gå.
Men... Sen säger brosan att jag och han ska gå.
Och nu är han försvunnen.
Inge vet vart han är...
Bra Tony...
Hur gör vi nu?
Ska vi se Kiss i STHLM eller inte?

Jag ler utåt.
Gråter på insidan.
Skrattar på utsidan.
Ropar på hjälp på insidan.
Jag har en tanke varje dag,
En tanke som inte försvinner.
Jag funderar varje dag om jag ska avslut allt.

Asså... Jag börjar bli riktigt less på det här.
Dom flesta... Ja i iallafall som jag har hört dom flesta säga.
Att estet är som en enda stor familj.
SKIT SNACK säger jag!
Hur fan kan man säga det?
När ni inte ens bjuder in alla esteter?
Ändå så säger ni "alla kommer att vara där"
Jo tack för den...

Jag kan ju ta något exempel.
När jag och en till tjej från estet.
Satt i musiksalen själva. Så kommer det en annan estet.
Och frågar den andra bruden ifall hon ska vara med och festa den kvällen.
För "alla kommer vara där"
Blir jag tillfrågad ifall jag vill vara med?
NEJ!

Sen har vi som idag..
På svenskan.
Då säger en estet till en i ettan.
"du ska vara med oss i helgen, alla kommer ju vara där, det kommer bli skit kul"
Och jag bliv ju inte tillfrågad.
Nej nej!
Tack...

Vist jag är nykterist.
Okej, jag dricker cider, men det är ju 2,25 så..
Men vaaaa faaaan!
Måste jag behöva dricka för att bli bjuden eller?

Men det är lugnt.
Att supa bort skallen är inte riktigt min grej iallafall.
Jag har ju det så bra hemma...

Alkohol och knark.
Alkoholen är en sak.
Men knark är en helt annan.
Bara en gång?
Knappast!
Jag vet att det har hänt flera gånger...
Snart orkar jag inte bry mig ett jävla skit!

Allt har blivit så fel..
Allt går åt fel håll.

Säg inte åt mig att visa vad jag känner...
För då kommer jag bara få höra att jag ska sluta vara så depp...

Fejka ett leende och låssas som att allt är bra!

Känner att inget funkar.
Inget går framåt.
Allt går åt helvete!
Med skolan. Ätstörningen och att försöka sluta cutta mig...
Jag misslyckas bara.
Vart är stödet?
Vart är ni som ska peppa mig och säga "du kommer att klara det, jag kommer att stötta dig igenom det här" ?
Vart är ni?
För det enda ni säger "du kommer inte att klara det, du kommer bara börja igen"

Just nu struntar jag bara i skolan och betyg.
Skiter i allt.
Skiter i hur det går.

Jag har fan ingen ork...

Först kommer du hit.
Lite små full och dryg.
Sen börjar du bli mer allvarlig.
Sen går du.
Jag är snabb och låser dörren.
Du kommer tillbaka. Jag hör du bankar och slår på dörren...
Kevin har krupit ihop bredvid mig. Han är rädd.
Jag kan se det i hans ögon.
Och jag håller inne gråten.
Måste visa att jag är stark.

Mamma...
Kan du inte kommer hem snart?
Jag vill inte mer.
Orkar inte.
Kevin vill inte.
Han orkar inte.

Hjälp...

Går ute i solen en stund.
Sätter mig.
Sen kom Andreas. Han fråga om det var min pappa som var död.
Ja.
Okej.
Han frågade hur gammal jag var när han dog.
8 typ. Hade inte hunnit fyllt 8. Så 7.
Jaha, och hur dog han då, om man får fråga?
Han tog livet av sig.
Så han valde det själv. Jaja.
Hur..?
Han hängde sig.
Jag vet hur det känns.
Min farsa sköt skallen av sig.
Och jag var också en liten unge då.
Man borde inte göra sånt när man har barn!

Så jävla...
Skönt att någon förstår.
En vuxen dessutom.
Andreas tur att du förstår mig! <3

Snälla kom tillbaka hit igen...

Kul.
Andreas kom hit igår.
Okej, sen hade han 2 st till med sig.
En som var chaufför och en polare.
Andreas och hans polare var väl lite små fulla så där.
Men det gjorde inte mig nått. Jag tog det chill.

Hans polare och chauffören åkte hem till sig igår.
Men Andreas har sovit här.
Trevligt! :D
Han och morsan skulle passa så förbannat jävla bra tsm!
Men båda säger "vi är bara vänner"
Yeah right!

Jag ser väl hur dom 2 håller på.
Jag skulle bara bli glad om dom blev ihop.

Men...
Sen har vi ju det här att det känns som jag bara är i vägen för dom.
Både jag och Kevin håller oss undan...