Riktigt namn:
Nej. Civilstatus:
Upptagen
Läggning:
Bisexuell
Intresse:
Slåss
Bor:
Med föräldrarna
Politik:
Inte valt
Dricker:
Saft
Musikstil:
Allt
Klädstil:
Svenne
Medlem sedan:
2013-06-13
Jag bröjar faktiskt bli lite trött på att min syster är en sådan jävla rebellisk_chey_98. Hon blir arg när min mor och far säger åt henne att hon inte får röka. Vad i hela?! Du är 15 år, det är inte lagligt för dig att röka (jo det är visst lagligt!!!!!!1111 :PpPP), och att bli sur på mamma och pappa för att de bryr sig är bara så jävla omoget att jag blir arg. De har fullt upp med att försöka klara av hennes beteende, hon är så odrägligt otacksam och hon missbrukar sitt förtroende något så otroligt mycket. Jag tycker mest synd om mamma och pappa som dag ut och dag in försöker hjälpa dig med saker och ting och allt du gör är att spotta dem i ansiktet med dina äckliga ursäkter.
Jag inser nu hur jävla glad jag är över att jag aldrig varit sådan. Jag har aldrig ens provrökt. Jag har aldrig varit full, jag har aldrig missbrukat mina föräldrars förtroende och jag har alltid skött skolan. Nu känns det mer som att jag behöver bli ännu duktigare i allt jag gör för att försöka väga upp min systers dumma beteende.
Så för typ miljonte gången den här veckan så har jag gjort om mina naglar, det fick bli lite färg i rhinestoneform!
(vet att ni är fett intresserade, så här får ni en bild på mina äckliga fingrar)
Okej, jag säger detta en gång för alla: om du spelar på ditt överdrivna låga självförtroende i ett försök att fiska komplimanger eller eventuellt lite pitty-sex så kan jag ju bara säga direkt att det bara kommer göra mig irriterad. Jag är så jävla trött på människor (framförallt killar) som skriver något i stil med "Hej, du vill förmodligen inte prata med mig för jag är så jävla ful, men du är jättefin )))):". Alltså va? Lägg bara av och grow some fucking balls.
Jag är en ärlig människa; om jag inte tycker att du är snygg så tänker jag inte heller ljuga och säga att jag tycker det, men dra inte den där jävla visan om att "åååh, jag är så ful, buhu ingen vill prata med mig, det är så synd om mig, vill du pussas?", och sedan förvänta dig att jag ska vilja prata med dig. För det ni säger är inte bara "hej, jag spelar på mina osäkerheter" utan också "hej, du ser ut som en människa som inte kan konversera med andra än fysiskt tilltalande människor".
Jag känner mig ledsen på ett vackert vis. På ett sådant vis när man har ont, men man mår både bra och dåligt. Jag vet inte riktigt om jag är jätteglad eller extremt ledsen.
"Because I was born to be the other woman.
Who belonged to no one, who belonged to everyone.
Who had nothing, who wanted everything,
with a fire for every experience and an obsession for freedom
that terrified me to the point that I couldn't even talk about it,
and pushed me to a nomadic point of madness that both dazzled and dizzied me."
Jag vill flytta till USA, till San Fransisco eller L.A och vara ute hela nätterna. Jag känner mig som en vackert olycklig Marilyn Monroe.
Vad är det med mig? Det känns som att jag går igenom en fas som folk gick igenom när de var typ sju. Grejen är bara den att jag inte vill gifta mig, jag vill bara ha ett bröllop så att jag kan få se fin ut i en fin klänning. Jag vill inte bli en fru och jag vill inte ha en man/hustru, jag vill inte ha två barn och en volvo (jo, kanske volvon). Jag vill bara ha en ursäkt till att köpa en fin jävla klänning.
Såå... Nu har jag haft tråkigt i väntan på att min mor och far ska komma hem med tortellini, så jag har (ja, helt jävla allvarligt) kollat på bröllopsklänningar </3. Jag känner mig som en psycho lady eller något ):
Okej, så jag vaknade för kanske... En halvtimme sedan ganska exakt. Vad i hela. Va. Hela min dag är bortkastad och jag hatar mig själv lite just nu. Jag som ville göra något idag och så kommer sömnen (och Ian) och förstör allting. Jag antar att detta kommer att bli ännu en dag på emocore, då!
Här får ni en söt bild på röda pandor-bebisar:
Alltså.. Visst, feminism är bra, det är det, men jag börjar bli riktigt trött på alla överdrivna feminister. Feminister som egentligen inte är feminister utan mer bara bittra, jobbiga människor med dubbelmoral. "Ni får inte visa tuttarna på bild i tidningar för det sexualiserar dig" och "Låt tuttarna hänga fritt för vi ska göra mäns och kvinnors bröst likgiltiga!" hänger liksom inte ihop.
Jag finner det inget fel alls med underklädesreklamer där tjejer är smala med stora tuttar, för männen är alltid vältränade och har alltid en stor bula. Big deal? Sex säljer, oavsett kön. Att dras till skönhet är endast normalt och det ligger i vår natur att göra det då vi människor endast är till för att föröka oss och då letar man efter den partner som kan ge vår avkomma bäst gener; en av dessa gener är skönhet.
Självklart ska kvinnor få samma lön som män och självklart ska vi egentligen inte behöva vara rädda för att vara ute sent på kvällen, full eller ej. Detta tycker jag är valida frågor, lika valida som jag tycker att de frågor om mäns rättigheter är. Även om kvinnor är underrepresenterade i vårat samhälle och mer utsatta, så lyckas många glömma att män också är utsatta för skit. Kroppsideal är inte någonting som bara kvinnor har; män känner också press på sig. Feminism handlar ju om jämställdhet, eller hur? Den feminismen är bra feminism, men glöm fan inte att män också är utsatta, fastän det inte är i samma skala.
Hashtag nohate.
(Jag kommer antagligen få ta bort detta inlägg, för jag har en känsla av att jag kommer att få lite skit.)
