har ätit inderal i ca två månader kanske
betablockerare för dem som inte är insatta
har i hela mitt liv skakat i händerna, mer eller mindre,
oftast sjukt jävla mycket,
och folk har en tendens att kommentera, hela tiden,
och det har varit sjukt jobbigt att inte kunna göra något åt det,
att inte kunna göra något pilligt utan att förstöra eller tappa..
just nu håller jag mina händer framför mig,
och jag har aldrig skakat så här lite någonsin,
är det konstigt att jag gråter? det är så fantastiskt bara
sån jävla lättnad
fan uppe innan 6 imorse
jobb non-stop fram till fyra
sen en rolig bilfärd med min chef som skällde ut mig
och jag storlipade som man gör när man är 24, trasig bara
sen dubbelpass på gymmet med indoor och cx
och sen dirr till restaurangen där halva släkten satt
men det var trevligt
fick sitta och vänta i två timmar innan jag fick komma in
och innan dess hade de två tjejerna innan mig kommit ut med dropp i armen
bara lite skräckslagen när det var min tur liksom
fick smärtstillande innan samt emlakräm
kom in, fick bedövning, ganska jobbigt då den innehåller adrenalin
så hjärtklappning deluxe, skakar som fan och börjar gråta, haha.
själva ingreppet tog väl ca 15-20 minuter och var mest obekvämt
gjorde bara liiiite ont vid något tillfälle
jag slapp dropp, haha, #viking osv
så nu får jag vänta på provsvar igen
och komma tillbaka om ca 4 månader tror jag
och sen gå på kontroller oftare
ibland kommer stunder som man har lyckats hålla borta så jävla länge
och man försöker hålla undan gråten för man vet att börjar man så kommer man aldrig kunna sluta
man kommer ligga där och kippa efter luft och skrika rakt ut för att allt gör så ont
och man vet att ångesten kan dämpas med knivblad
och man gör det för att ingenting annat fungerar
och man vill inte ligga där igen
trasig och förstörd och ångestfylld och olycklig
för det har man gjort alldeles för många gånger innan
och man undrar varför
för man har lyckats pressa ner allt under ytan så länge
och man tror att man har lyckats dränka allt
allt jag vill är att vara normal
att inte ha ont i varken kropp eller själ
att slippa ta tabletter varje morgon och kväll för att kunna leva som alla andra
jag är så långt ifrån stabil som det bara går och det gör mig så olycklig
"Några personer som får cellförändringar av HPV blir inte av med viruset och riskerar då att utveckla cancer, oftast efter många år. Av alla HPV-typer är det 13 stycken som kan ge cancer. Hos kvinnor är slemhinnan i livmoderhalsen särskilt känslig för virus, där cellförändringar kan leda till livmoderhalscancer."
"Om ytterligare prover visar något som kan utvecklas till cancer görs en mindre operation, där en liten bit av livmodertappen tas bort. Under operationen är man bedövad eller sövd."
"Ungefär 95 prover av 100 kan direkt bedömas som normala. Kvinnan får då svar direkt från cytologilaboratoriet."
"Om provet inte visar helt normala celler skickas provsvaret till en gynekologmottagning. Mottagningen kallar då kvinnan för undersökning. Mellan två och tre procent av proverna visar cellförändringar som måste utredas vidare. "
"Kvinnor som behandlats för cellförändringar förefaller ha en ökad risk att utveckla nya cellförändringar även i framtiden. Därför rekommenderas kvinnor som behandlats för medelsvår eller svåra cellförändringar att regelbundet gå och göra cellprovskontroller, i princip livet ut."
är ute och knegar med min jobb-bestie
vi har kvällsskiftet hela veckan och är TYP enda tjejerna där
var på det stället för några veckor sen och blev lite kär i några pojkar
tyvärr så är dom på dagskiftet så får inte hänga med dom
det är en aning tungt, eller ja, ganska så
har träningsvärk från gårdagens jobb
det är mycket lyft och alla ba åhhh stark tjej!!!
man ba ah tack, och dom frågar alltid hur det går
tror det är för att jag är tjej och inte för att jag är "ny"
det är också typ smutsigaste stället på jorden
är alltid smutsig från fingertopparna upp till axlarna
och från fötterna upp till knäna och idag lyckades jag bli smutsig på magen??? wtf
tog bara två dagar för mig att samla på mig ca 20 blåmärken också
nej det är väl lite att ta i kanske
men gjorde cellprov för någon månad sen och tänkte äsch
lär ju inte vara något, så jag oroade mig inte
sen fick jag hem ett brev och en tid inbokad för ytterligare undersökning
så där var jag imorse, det kanske jobbigaste och oskönaste någonsin
gynekologen ritar upp en linje och ba
|-------------|----------|--------|
normal....lite......måttlig...cancer
och så sätter hon ett streck mellan måttlig och cancer och ba
aaa här är du
så upp i gynstolen som ni killar ska vara jävligt glada över att slippa
vill helst inte ligga med benen särade upp i luften om det inte är något roligt involverat
och så in med instrumenten, INTE SÅ JÄVLA SKÖNT VA
och så en miljard prover och sen ett mikroskop upp i fittan typ
gjorde kukens jävla fittont, som att få en kniv i buken och vrid om några varv
sen efter att hon rotat runt och tagit miljardens miljarder prov fick jag gå därifrån
men det sista hon säger är "har du fått narkos nån gång? blivit nersövd?"
såååå summa summarum eller vafan man säger
dom skickade proven på SNABBANALYS, känns ju bra...... HAR JAG CANCER ELLER
så hamnar väl eventuellt på sahlgrenska någon dag i framtiden för "behandling"
