defectionems blogg



Tjej, 27 år. Bor i Göteborg, Västra Götalands län. Är offline

defectionem

Senaste inläggen

Livsuppdatering
17 maj 2017 kl. 18:53
Fan vad vi släpper låtar
24 april 2017 kl. 13:53
Vet ni vad?
24 mars 2017 kl. 13:55
Längesedan nu
16 januari 2017 kl. 16:46
Hörrni!
25 november 2016 kl. 16:51
I'm alive
12 november 2016 kl. 17:39
Vet ni vad jag AVSKYR?
1 november 2016 kl. 21:29
00:07
29 oktober 2016 kl. 00:07
Beslutsångest?
27 oktober 2016 kl. 16:35
Fan vad rimligt
26 oktober 2016 kl. 03:25
Visa alla

Fakta

Riktigt namn: Emelie Civilstatus: Inte valt
Läggning: Inte valt
Intresse: Inte valt
Bor: I skogen
Politik: Kommunist
Dricker: Öl
Musikstil: Inte valt
Klädstil: Svart
Medlem sedan: 2011-07-02

Nu jävlar

Den 5e drar jag till Stockholm och stannar i fem dagar. Äntligen.

Ps. Jag dödade nästan min hängväxt.



Jag hittade...

mitt jättegamla Gifyo-konto! Eller ja, de flesta gifsen där är ett/två år gamla, men OJ vilken totalomvändning.

Får ofta impulser att klippa av mitt hår, igen. Förra gången jag gjorde det så lovade jag mig själv att inte göra såna dumma grejer igen, men DETTA får mig att vilja springa till närmsta sax och klippa bort allt som inte hänger ovanför öronsnibbarna...



Snälla stoppa mig... Eller?!?



Varför

är jag så förbannad ikväll? Mina nerver ligger utanpå min hud. Varenda ljud får mig att vilja gråta och rör du mig så kommer jag slå dig i ansiktet.

Det slog mig, att om fyra veckor har jag börjat om ettan på gymnasiet. Om fyra veckor och en dag kommer jag sitta i en utav Schillerskas fula gamla skolbänkar och jag blir så fruktansvärt less på mig själv. Det känns som att jag har stressat bort exakt hela sommaren, vilket var precis vad jag inte skulle göra.

Jag vill inte sitta inuti en kub och lyssna på en psykotisk diktator till svenskalärare som står och predikar om varför en inlämning 2 minuter för sent betyder att jag kommer bli underkänd. Inte ens en enda dag till vill jag lyssna på det. Jag önskar att det i alla fall blir uthärdligt, men mest för andras skull. Fyfan vad besvikna de skulle bli ifall jag hoppar av igen. Men jag vet helt ärligt inte ifall jag klarar av att klara av saker just nu. Vi får se. Så jävla kasst egentligen.



Städdag.

Idag har jag diskat torn och högar med tallrikar och dammsugit var enda liten vrå i lägenheten. Kliniskt rent. Bröt nästan ihop totalt när jag upptäckte ett hårstrå på golvet efter att jag stängde av dammsugaren.

Nej men. Nu är det fanimig rent.

Om någon timme kommer mamma tillbaka från sin Arvika-visit och det ska bli ganska skönt att inte behöva hålla i alla trådar själv. Hur fan ska jag någonsin lyckas bo ensam, haha?





.....

Jag är som en sliten jävla taxichaufför som står utanför King's en fredagskväll och bara väntar på att folk ska fatta att de behöver hem vid den här tiden för att inte skämma ut sig eller fucka upp någonting viktigt.





.....

Är så förbannad att jag skakar. Just nu känns det bättre att jag är förbannad än ledsen över det här, men det vänder väl så småningom.
Alla kan dra så jävla långt åt helvete.

Nu ska jag äta sojakorv och vara riktigt jävla förbannad, och inte en enda jävel kan stoppa mig. Fucking try me.



Det brinner

i träden på berget där jag och Ezra brukade sitta. Vilket är jättenära mig. Hejdå emocore, jag kommer brinna upp i sömnen.



Schillerska är en askkopp.

Väcktes utav ett samtal från min älskade vän ifrån Jönköping som frågade ifall jag ville ta en fika med henne då hon var på snabbvisit i Göteborg. Så nu har jag suttit med henne i Vasaparken i några timmar och det är alltid lika jobbigt att säga hejdå då vi nu mer ses så himla sällan.

Nu sitter jag på Schillerskas skolgård och väntar på att någonting ska hända. Precis som jag brukade göra när jag började på den här skolan. Vilket sorgligt tidsfördriv.