Riktigt namn:
Alma Civilstatus:
Upptagen
Läggning:
Bisexuell
Intresse:
Äta
Bor:
Med någon
Politik:
Vänster
Dricker:
Nej!
Musikstil:
Allt
Klädstil:
Blandat
Medlem sedan:
2008-03-07
Tobias 19:03
om jag säger såhär, jag skulle vilja testa ha sex med 2 tjejer samtidigt.. vad tycker du om den tanken?
Kimberley Weymouth 19:04
Jag gillar den tanken, men inte med dig, haha. Känner dig inte ens. Vad tror du om mig? Att jag är någon billig, naiv slampa?
Uoooffh.
Känns skönt att människor ser på mig på det sättet.
Oha.
Kuk.
Hej och välkommna till en väldigt emotionellt instabil period av mitt liv.
Jag har den senaste tiden upptäckt
hur ofantligt ensam jag är.
Jag slås av en enorm saknad
av människor som en gång varit så viktiga i mitt liv,
som jag på senaste tiden inte har haft ork att höra av mig till,
men som jag inte heller hört någonting ifrån.
Det brukas alltid säga;
"Kärlek kommer och går,
äkta vänskap består"
Tror att jag har misstolkat äkta vänskap,
liksom blandat ihop det med någonting annat.
Kompisar, antar jag.
Mina vänner har varit kompisar.
Jag har aldrig riktigt brytt mig om ensamheten,
aldrig riktigt behövt människor.
Eller jo, jag har behövt några få människor.
Men... inte på det här sättet.
Saknad.
Sorg och en jävla massa saknad.
Jag hatar att vara sjuk.
Now and then I think of when we were together
Like when you said you felt so happy you could die
Told myself that you were right for me
But felt so lonely in your company
But that was love and it's an ache I still remember
You can get addicted to a certain kind of sadness
Like resignation to the end, always the end
So when we found that we could not make sense
Well you said that we would still be friends
But I'll admit that I was glad it was over
But you didn't have to cut me off
Make out like it never happened and that we were nothing
And I don't even need your love
But you treat me like a stranger and I feel so rough
No you didn't have to stoop so low
Have your friends collect your records and then change your number
I guess that I don't need that though
Now you're just somebody that I used to know
Antar att jag är just en sådan person,
en sådan som man tröttnar på.
Det slog mig just att jag inte har några vänner.
Mhm.
Jag är sjuk, ensam, ledsen
och människor tröttnar på mig.
Okej, hej, jag är emotionellt instabil idag.
Men känslor är till för att ignorera,
skjuta bort, skratta bort.
(Det är i alla fall så jag levt
nästan hela livet)
Alltid samma snabba svar när saker förstörs;
"Fuck it. Orkar inte."
(för jag orkar faktiskt inte förlora
två av mina närmsta vänner,
nej, faktiskt inte.
Men fuck it,
för vad finns det att göra?)
"är så trött på dig. Usch..." Jag är också trött på mig.
Jag köpte pizza precis,
gick dit sunkig som fan.
Typ, tovigt, slarvigt upsatt hår,
osminkad, mjukisbyxor en ganska fin kappa och låga skor.
Såg ut som skit.
Anyhow, hade inte råd med cola.
Saknades fem kronor.
Men fick en cola ändå.
Och en cigg.
Gillar när människor är snälla.
Nu ska jag vara sjuk och tjock,
äta pizza, dricka cola, sitta vid datorn
och (såklart) halvtitta på teve.
Jag är så underbar när jag är sjuk, trött och lite smått påverkad.
Jeanette; "Han är säkert muslim."
Jag: "Nej. Han är vegetarian."
Tror att detta korkade citat,
är det värsta jag någonsin sagt.
Usch.
Jag hade trevligt igår, men är sjuk som satan.
Vet inte var jag ska ta vägen.
Vill kramas med någon, men ändå inte.
Finns en risk att jag skulle smälla dem på käften.