mini_emos blogg

Sov hemma hos pöjken i måndags.
Och han var lika go som sist jag var oss han :3
Han sa det jag "länge" velat höra.
Han sa "du är ju smal" "du är ju smal som en sticka" "om jag skulle se en sticka skulle jag tro att det var du"
Och det var en slags "lättnad" att får hör det.
För det betyder så otroligt mkt för mig!
Jag har nojat mig över att han har tyckt att jag har varit tjock.
Och i måndags fick jag det bekräftat. Att han tycker att jag är smal.
Och detta har också en roll i min ätstörning...

Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara.
För jag vet att det är någon som kommer att missuppfatta mitt inlägg.


Men jag berättade för han att jag inte alltid har varit smal.
Jag berättande att jag var ganska stor från 6:an till 9:an.
Och att jag gick ner i vikt när jag började gymnasiet.
Han lät lite förvånad när jag berättade det.

Satt inne på teatern.
Och dansläraren började att liksom "skämta" om döden.
"haha, tänk om någon skulle hoppa från ett tak och sen överleva, ett misslyckad självmord, hahahahahahahahahahahahahahahahaha!"

Gud vad hon skrattade!
Och mitt humör sjönk som en sten i vatten!
Massa tankar börja komma.

Sen berättande hon om en grej som hon hade sätt i somras.
Det var en tjej som hade ett rep runt halsen.
Ni vet, det är precis som om hon skulle hänge sig.
Men, det gjorde hon inte.
(det var någon slags "föreställning")
Och min lärare började prata om när man hänger sig.
Om hur det går till o.s.v.

Och då..
Asså, jag gick ut från teatern och låste in mig på toan.
Och bröt ihop!
Bara för att det blev väldigt känsligt för mig.
Sen kom min lärare och sa " ja sa jag nått dumt"
Då svarar jag "tja, min farsa hängde sig så..."

Och hon verkade ångra sig vad hon sa innan.
Det hoppas jag iaf.
Och jag tycker att lärare borde tänka efter mer innan dom öppnar käften!
Men, det är min åsikt...

Skyldig dig 100 spänn?
Vad fan har du fått det ifrån?
Jag är inte skyldig dig ett jävla skit!
Det är DU som är skyldig MIG pengar!

Nej, men du behöver ju pengar till snus...
Och då måste du påstå att jag är skyldig dig pengar....
Dålig stil!
Lär dig att hushålla för fan!

Du är 30+ och har ingen koll på pengar.
Jag har fan mer koll än vad du har.
Och jag är 18!

Men jag lär väl ge dig pengar.
Så ditt jävla tjat blir tyst.

Det är SISTA gången jag ger dig pengar.
Sen får du allt fixa det själv!

Nu är man hemma efter gymnasiemässan.
SKÖÖÖNT!
Asså fy fan viken ångest jag fick när vi var på centralskolan!
Jag var jävigt nära på att bara gå min väg. Och strunta i allt!

Men ändå så kände jag att jag inte ville "svika" den lilla estet familjen.
Så, jag stanna kvar.

Och när jag skulle prata om teatern så fick jag hjärnsläpp!
Jag visste inte alls vad jag skulle säga! Så jag fick värdes panik!
Och ångest den blev ännu större!

Men, jag lyckades gömma det genom att le och se glad ut.
För vad hade jag för val?
Och det värsta va när vi skulle sjunga....
Jag ville bara gråta och springa där ifrån.

Ja jag vet att folk har sagt att det gick bra.
Men. Är man en bra skådis så är man.

I morgon så är det gymnasiemässa efter skolan.
Vi ska ju då locka till oss folk.
Och så klart ska vi vara i Malung på den jävla centralskolan!
Får sån jävla ångest när jag är där så ni vet inte!
Men det är väl bara att le och se glad ut... Som vanligt.
Ingen kommer väl att märka min stora jävla ångest.

"om inte du äter så äter inte jag"
Nähä.
Ät inte då.
Jag tänker fan inte hålla på att äta för alla andras skull!
För det är inte ni som får i er maten JAG äter.
Så varför ska jag då äta för alla andras skull?
Om ni låter bli att äta bara för att jag gör det.
Så okej. Visst. Inte mitt problem.
Det är era liv och era kroppar.
Och jag gör vad jag vill med min.
Precis som ni!

Jag vet att alla vill väl.
Jag vet att ni gör för min skull.
jag vet att ni gör för att jag ska må bra.
Jag vet. Jag är inte dum!

Men, jag känner så här.
Ska jag ta mig ur min ätstörning.
Så vill jag fixa det på MITT sätt!
Och inte hur alla andra vill.
Jag äter när jag äter!!!
Och det blir fan inte bättre av att att jag blir tvingad till att äta.
Det blir bara värre.
För det gör att jag blir på sämre humör.
Jag vill inte gå till matsalen, då jag vet att jag kommer bli tvingad.

Så snälla...
Vill ni hjälpa mig.
Tvinga mig inte!

Önskar verkligen att min far fanns nu.
Önskar att jag hade kunnat ringt han.
Gett han en kram.
Säga "du är väldens bästa pappa"
Men neej.
Det kan jag inte.
Fan vad jag saknar han! <3

Nu kom jag att tänka på en låt som han brukade spela för mig när jag var liten <3

http://www.youtube.com/watch?v=cvF8_mWNAuE

Asså,,åh!
Jag vill bara vrida tillbaka tiden!
Till den där kvällen.
Och bara stoppa mig själv!
Jag har fan fortfarande stor ångest över det som hände...
Jag vill bara försvinna nu!
Sjunka ner.
Smälta.
Vad som helst!

inläsningsdagar.
Idag och i morgon.
Och jag ska bara jobba historia.
Så att jag blir klar med den jävla skiten någon gång!
Men, det går ju allt annat än bra.
Ska skriva en uppsats om Antiken-teater.
Men det står typ fan inget!
Och min lärare vill ha minst 3 sidor!
Och jag ha knappt skrivit en halv....
Yey...
Det går fan inte bra det här...

Men det är väl bara att le och seglad ut.
Och köra ändå..

Orkar inte!