välkommen tillbaka! åh det är ganska fint. tragglar med studier och olycklig kärlek, men å andra sidan så sover jag åtta timmar varje natt utan hjälp = bra. (det är sånt som jag inte är van vid, känns så normalt) hur är det med dig? har döden behandlat dig väl?
åh, jag brukade också göra typ så! jag har bott här (i den lilla havsstaden alltså) i två omgångar, senast sommaren efter studenten då allt var typ kaos och bara riktigt dåligt. jag hade major problem med sömn så jag började gå ut och springa på nätterna, typ. jag sprang till mitt hemliga badställe (4real, det är aldrig någon där och det är jättesvårt att hitta - bara mormor som kände till det, när hon levde) och simmade, och sen satt jag på berget och tittade på soluppgången och när håret torkat och det var helt ljust så gick jag hem. Klyschigt är rätt bra ibland! åh jag tycker om mörker. jag blir mer deprimerad på sommaren för då SKA man vara typ glad och kär och allt ska vara fantastiskt, men det är aldrig det. på vintern ska man läsa böcker och dricka te och lyssna på typ The National. sånt där kan jag; då gör jag rätt.
Ironin: jag hatar egentligen sommar, hah. Vill ha vinter, och höst åh höst! Mest höst. Höst + vänner och kärlek hade varit fett, men jag är inte kinkig liksom. P.S tycker om sommarkvällar/nätter men inte dagar
