kasst
Typ så jag mår.
Vill egentligen göra ca 1000 saker men är fast i min säng.
Wah. Sova. Haha.
Tjej, 30 år. Bor i Borås, Västra Götalands län. Är offline
Typ så jag mår.
Vill egentligen göra ca 1000 saker men är fast i min säng.
Wah. Sova. Haha.
Kom precis på att jag har ett sjukt skevt problem, jag vet ej hur man är snygg/sexig.
Jag vet liksom knappt (inte alls) hur man flörtar. Alla gör ju det åt mig (?).
När jag är på krogen är jag bara... jag? Och visst, det funkar men det vore kul o kunna typ... förföra?
Så hur fan gör man?
Lyckans morgon.
klockan är halv fem och jag är klarvaken.
Hjärtat slår lite extra hårt i bröstet.
idag är det min dag.
För idag, idag tar jag studenten.
fyfan vad jag är bra.
vilka ser man på söndag?
Idag är en sådan dag då jag bara är så jävla besviken och arg på allt.
Allt är liksom åt helvete och fel.
Så sjukt värdelös dag. Tur att man får sova snart igen. eheh.
(det är liksom illa när inte ens kattbilder gör mig glad).
dreads. Det tycker jag låter som en finfin idé.
Dyrt men fett.
Eller?
Det är vad jag har gjort den senaste tiden.
Allt har ju gått så jävla fort det senaste.
Har iaf hängt sjukt mycket på
1. min balkong
2. fik i stan
och haft det sjukt fint.
Har även spenderat några timmar en natt mitt ute i skogen under klar stjärnhimmel.
Har även varit några rundor i Göööööteborg! (ska dit i morgon igen haha).
Är någon nyans brun(röd)are och chillar numera mest runt i byxkjol och klänningar.
Livet är lite gött ändå.
försöker på något sätt skapa en distans mellan mig och de personer som finns runt omkring mig.
Jag vet inte varför, jag gillar bara inte tanken att någon ska stå mig nära.
Ett fåtal personer har tagit sig ända fram och de personer håller jag hårt i,
de andra försöker jag stöta undan samtidigt som jag vill ha dem nära,
så nära som möjligt.
Jag hör ofta att jag är svår, svår att knäcka liksom.
Kanske stämmer det, jag vet inte.
Jag vet bara att det inte alltid är med flit som jag stöter undan personer runt om.
Jag vill ha närhet samtidigt som jag är så sjukt rädd för den.
Det bästa och det värsta som finns i min värld.
Bring Me The Horizon spelas någonstans i bakgrunden,
vi sitter helt tysta och bara andas in stunden.
Jag lutar huvudet mot ditt bröst, hör hur ditt hjärta bankar.
Du lägger armarna runt mig och viskar "jag kommer aldrig lämna dig. jag klarar mig inte utan dig. jag älskar dig".
I'm scared to get close and I hate being alone.
I long for that feeling to not feel at all.
The higher I get, the lower I'll sink.
I can't drown my demons, they know how to swim.
Det här med att jag håller på att tappa rösten lagom till en relativt viktig redovisning i morgon känns sådär.
Får väl hoppas på att lite sömn och te i morgon gör det hela lite bättre.
Annars rullar väl allt på som vanligt.
Lyckas leta upp trevliga göteborgare och dansar vilt på krogar hehe.
(dock fick jag en drink spilld på mig igår)
Min katt var wild and crazy igår när hon vid halv fyra på morgonen, när jag kom hem, rymde ut i trapphuset.
Det var inte det roligaste meeeen lyckades fånga henne tillslut.
Nu ska jag försöka sova lite. hoppas på att min röst vill komma tillbaka!