33 år. Bor i Falun, Dalarnas län. Är offline
YValentin har inte lagt till några event än.
Lite mer 1 månad sen jag fyllde 25 känns surrealistiskt! Har ca 3 väldigt tidskrävande projekt pågående samtidigt men det är okej! Jag är snart klar på Högskolan och ska sen tillbaka i mitt kära Uppsala! Saknar mitt folk, alla festerna och alla promenader längst åkanten! Ah
Spontant gick till simhallen och simmade! Nice! Packade ihop lite av mina kläder inför kommande flytt! Bara 2 månader kvar nu! 2 månader kvar, wow 3 år här sen tillbaka till Uppsala igen!
Idag ska det ätas våfflor! :) (och lite alkohol till! :D
Ska simma imorgon, typ det enda som får mig på glatt humör nuförtiden! Börjar tappa hoppet, men i vattnet är man fri! Fri från allt!
Medans Lina riggar installation så äter jag geggiga flingor till frukost! Livet är bra vackert ändå!
Några månader kvar sen är tiden i Falun passerad och det är dags för nya äventyr. Vars hamnar man? Vad ska man göra? Det löser sig säkert! :)
Min livmoder håller på att rasar, är i teststadie 3 och väntar där också på en tid till läkare. Jag känner att det är något som är fel men det finns inte mer att göra än att vänta!
1 en veckas tid mitt huvud inte fungerat som det ska. Jag har börjat glömma bort saker, skriver massa små lappar som jag lägger i jackor för att inte glömma. När jag sover så känns det inte som om jag sover alls, är tung i kroppen och vill bara sova mer. Jag försöker hålla humöret uppe men jag vill bara krypa ner i sängen och glömmas bort. Jag vill inte riktigt vara med längre, jag vill bara fly från verkligheten.
Fick reda på av min läkare att de hade plockat bort mig från kölistan för vård..
Jag brukar skämta om att dö men skämtet är inte långt ifrån sanningen. jag vill inte leva, inte heller dö. Just nu överlever jag bara.
Failade B-uppsatsen. När inte ens lärare tror på att man kan klara av det i tid. När ens handledare inte sagt något i förtid, det är deras jobb att meddela. Vill fly, köpte spontant en tågbiljett från Falun. Har galen ångest då det krockar med min sjukdom och medicinen gör mig extra känslig. Vill ärligt talat dö. Jag trodde att jag skulle klara av det här. Jag är så besviken, äckligt jävla besviken. Fuck life
snart är denna termin slut, uppsatsen har gått till examination, ska lämna in det sista för projektarbetet wow va snabbt allt går! Jobbar imorgon, det är lagom oskönt men äsch, cash is king I've heard!