Riktigt namn:
Sandra/Twiinkie Civilstatus:
Singel
Läggning:
Bisexuell
Intresse:
Hemligt
Bor:
Med pappa
Politik:
Inte valt
Dricker:
O´boy
Musikstil:
Allt
Klädstil:
Inte valt
Medlem sedan:
2009-11-18
-Mamma jag river alla gammla brev jag fått av dig och bränner upp min dagbok, ingenting stämmer ändå.
Allti löngner och sagor, öppnar upp fönstret, slänger ut alla böcker och tavlor.
Skänker bort skjortan och jeansen och raderar bort kort på mobilen, och släpper ut
mitt ansikte ur fotografier. Jag ångrar allt och inget, alla minnen
jag står skona på häller bensin i lägenheten, hela hallen brinner.
Det jag vill fly ifrån är mäst sånt jag vet men ingen annan gör som försvinner när jag
dör men jag är kvar tills dess.
Saker jag tänkt och tyckt men aldrig har berättat för er.
tills dess så svättas jag ihjäl, endå e jag tyst
Och jag ångrar allt jag sagt och allt det där jag ljög om.
Jag ville bara vara den jag är i dina ögon, och lämna resten bakom mig och bli någon annan.
Vara den du tror jag är, när man har rivit ner sit liv för många gånger slutar man att bygga upp
fasadena igen och utan att ha tänkt egenom något så slänger man sig ut igen med insidan på ut sidan
och väntar tills nån skjuter en. Har aldrig tänkt egenom någonting innan jag har gjort det.
Har aldrig bråmsat när jag kännt att saker gått för fort sen, jag sätter alltid allt på spel, men vad spelar
det för roll när inget har ett värde?
Ennu e dag har gått utan något svar alls...
jag vill bara vet hur du har det,vad du gör och jag vill höra din mjuka röst !
de finns ingen som dig som jag kan prata med , prata om precis allt !
jag vet själv att jag gjort jävligt fel men äre inte så att man lär sig av sina misstag ?
men ett misstag kan vara ett misstag för mkt .....så jag fattar inte ens varför, vaför ja bara sitter här och
väntar på att du ska höra av dig, de är nog så att jg är så jävla feg att jag inte vågar ta steget,steget att
ta kontakt igen.
de jag vill säga att jag saknar dig så jävla mkt < / 3 !
Fyll mig med luft igen
Gör mig synlig
Du får gärna avsky mig
om du gör mig tydlig igen
Om du vill visa dig igen
Om du vill komma hit igen
Om du vill röra mig igen
Så måste jag var i färg
Fyll mig med vatten min vän
men håll mig flytande
Jag låter dig avsky mig
Det gör mig tydlig igen
Om du vill visa dig igen
Om du vill komma hit igen
Om du vill röra mig igen
Så måste jag vara i färg
sorgen och smärtan,
de finns i många hjärtan,
tar tag och pressar ut,
får krafterna helt att ta slut,
låter ingenting hindra den,
men ändå brukar den försvinna sen,
ingen borde få känna så,
sorg är något jag inte förstår mej på,
trots att jag trott jag känt,
så har egentligen inget hänt,
jag har fortsatt att skratta,
försökt få ingen att fatta,
låtit alla tro att jag är jätteglad,
försökt att jobba men hjärtat som ett lag,
kämpat inombords för att inte tårarna ska rinna,
har i många år försökt att lyckan finna,
jobbat så länge med ögonen blöta,
jag är för ung för att allt kunna sköta,
förlåt för alla misstag,
men allt är bara mitt sanna jag,
vissa tycker det är jobbigt när man grinar,
utan att trösta vill de få en att flina,
men sorgen är något stort,
försvinner inte särskilt fort,
men jag lovar att det borde gå,
fortsätt att bara på benen stå.
Alla dessa dar men ännu inga svar.
Varför blev det så här, var aldrig min mening att bli kär.
Allt är nu över och jag får nu leta ny lycka bland alla klöver.
Du lovade att finnas här, men du fanns aldrig där.
Det finns bara smärta kvar i mitt hjärta.
För dig var allt bara en lek, så jag valde att begrava det under en ek.
Mina ord till dig kanske kändes toma, men jag önskar du förstod att jag skulle ha bevarat dig som den vackraste blomma.
Jag vill skrika och gråta, men det hjälper inte mig med denna gåta.
Jag vet att jag är lite knasig, men sanningen är, att utan dig är jag bara trasig.
Så varför blev de så här, ville aldrig bli kär!
älskade du mig verkligen när du sa det till mig?
eller sa du bara de för att jag sa att jag älska dig?
finns så mkt jag inte hann förklara.
du va verkligen hela min värld å nu bara en ''vän''?
känns svårt att gå igenom, men jag ska klara de här!
jag ska må bra, jag ska verkligen lyckas den här gången !
du kommer alltid tillbaka till mig när de skiter sig mellan dig
och dina brudar, men den här gången kan du inte komma tillbaka.
jag har tröttnat, tröttnat som fan !
du har fått så många chanser , och nu har ja fått nog !
Du sa att du är bara en i mängden
Men ditt skratt är alldeles för högt
Du fyllde mörkaste rummet med ljus
Ditt liv har komplicerat dig
Men du vet precis vad du ska göra
Det ljus du ger är inte i dig
Håll ditt huvud högt
Och denna smärta kommer att dö
Något sätt, någonstans, prova
Du lever i mörker
Där ingen kan se dina tårar
Men håll ditt huvud högt
Kan du säga mig att jag har fel?
Inte hålla ditt brustna hjärta för länge
Djupt inom dig växer det starkt
Sök efter ditt liv idag
Kan du se dig själv på de här sättet
När vinterkylan är borta
Snön faller sakta. Ligger vaken igen.
Alla tankar om dig gör så jag inte kan sova
Försöker se en bild av dig bakom mina ögonlock, men de svårt
Var är mina drömmar ? Vad ville jag bli innan du kom ? Varför är jag ensam ?
Förklara för mig.
Jag vill förstå , håll mig hårt !
ge mig kraft att kunna se att jag är din,kom till mig...ge mig lungn att kunna se att du är min !
Under stegen kan ja hålla din hand...är de otur att vi bråka ? innebar allt för dig ?
Och när du inte ens vet att 99% av mina tankar är om dig.
Var är mina drömmar ? Vad ville jag bli innan du kom ? Varför är jag ensam ?
Förklara förm ! Ja vill förstå !
Håll mig hårt !
Ge mig kraft att kunna se att jag är din !
Kom till mig...ge mig lungn att kunna se att du är min !!
Håll mig hårt....ge mig kraft att kunna se att jag är din !
Kom till mig ....ge mig lungn att kunna se att du är min !
I mitt huvud ser ja oss på en strand, men egentligen vet ja inte ens ditt namn
Jag har sätt dig några gånger förut. Var är du nu ?
