Ramonas blogg

Hallå.
Hej.

Jag blev ganska dragen igår, eller inatt.
Somnade vid 05, vaknade vid 11 och tänkte för mig själv att jag kanske börjar bli för gammal
för sånt här trams, men det lär ha försvunnit till nästa gång jag blir sugen på öl. Lol.
Aja.

Blev meddragen till Willys för att handla. Jag hatar det. Men jag ångrar det inte, fick ganska mycket för 600 riksdaler. Borde normalisera att orka åka dit. Att ströhandla på Ica hemma är som att be om ekonomisk ångest, lol.

Ikväll ska jag dricka öööööl! Fk yeah.

Idag är en sån dag.
En sån dag där jag bara vill lägga mig i soffan och sova, för jag har ändå inget
att göra i vaket tillstånd. Men, jag borde inte.
Nattsömnen blir katastrof och jag orkar inte det. Jag ska göra mitt allra yttersta
för att hålla mig vaken.
Usch.

Den här dagen har gått åt till att överleva huvudvärk från helvetet. Haft ont i huvudet i över
en vecka, yay. Fick några värktabletter av min granne, när den väl hade kickat in kände jag bara
hur all min energi blåste ur mig när jag låg i soffan och slumrade i en timme typ. Hoppas kunna
sova inatt. Suck.

Jag behöver fredag typ pronto!!

Vad gör folk?

Det är lördag.
Folk super i vanlig ordning och här sitter jag vid min dator och mår illa, varför vet jag inte.
Hade tänkt orka spela lite innan jag sätter mig vid teven och titta på Gåsmamman.

Btw, ni som kolla på det, eller har sett det, är det inte lite weird att se Morgan Alling i en sån roll? Haha..

Alltså... kan någon förklara detta för mig.

Ströskrivit med en kille på tinder, inga konstigheter så. Han frågade varför jag inte jobbar just nu, varpå
att jag svarar att det inte var något jag orkade prata om då det är en ganska lång historia och kände mig
inte tillräckligt bekväm för att prata om detta med honom. Han tar bort matchen.

Jag är inte särskilt besviken på det sättet då jag ändå kände att vi inte riktigt klickade på något plan, men..
jag fattar inte. Förväntar sig folk att man ska öppna sig hur som helst? Eller.. alltså va?

Jag ligger i godan ro i min säng, och känner att jag behöver besöka damernas.
Sagt och gjort traskar jag till det där magiska stället där man kan göra sina behov.
Besöket slutar i smärta, svett och nästan tårar. Hur jag nånsin kunna föda barn
om jag inte ens kan andas mig igenom magknip?

Att känna att man inte riktigt passar in.
Att inte veta hur man ska bete sig.
Att känna att man hela tiden gör fel.
Att hela tiden behöva tänka, fundera.
Att behöva se till att man duger.
Att känna sig annorlunda.
Att alltid säga ja till allting och glömma bort
sig själv.

Story of my life.