sapiosexuals blogg

Satte igång med att spackla igen vartenda hål i väggen från häftstift(1000+), tejpade varje kant runt tak och golv, fönster os.v. Bara det tog i alla fall 2 timmar. Sedan var det dags att måla, vilket tog ytterligare 6 timmar. Så, har hållit på i 8 timmar i raken, svettig som satan. Är inte ens helt klar än, för ska skruva upp hyllorna på väggen igen och sätta alla grejer på plats igen.



Efter den första timmen slutar man bry sig om man får färg på sig.

Min lillebror kom nyss hem från pappa, som han varit hos i två veckor nu. Jag var där, i 4 dagar, för första gången på 9 månader, sen var det nog. Åkte hem 3 på natten och sov inte på 42 timmar pg.a bråket som jag var med om innan jag blev hemskjutsad. Det var som i en skräckfilm, och jag kan fortfarande knappt greppa det. Sa för första gången till tjejen och frågade varför i helvete hon håller på så som hon gör, när hon skrikit i 2 timmar i sträck klockan 2 på natten. "Du har inte ett skit att säga till om i mitt hus". Och istället för att säga till henne rusar han ut och ger mig skit istället för henne. Som vanligt blir det jag som säger ifrån och får skiten, även när hans tjej skrek skit om mig och sa att han lika bra kunde gå och knulla mig :))) Skrattar till när jag skriver detta. Har aldrig träffat en mer störd människa i mitt liv.

I alla fall så kom min lillebror hem idag och berättade att tjejen snackat mer skit om mig efter att jag stuckit. Det berättades att hon kallat mig en jävla hora, slyna och en del liknande, skitsnack om att jag har tatuering och att jag håller på med mitt hår(dock hade jag inte färgat det på 1 år då å var blond, färgade håret ett par dagar efter att jag stuckit därifrån), att jag är trash precis som min mamma och massa annat skit. Frågade min lillebror om pappa kanske sagt emot något mer än "håll käften", men.. inget han kom ihåg. Hah, vet inte om jag ska skratta eller gråta egentligen. Jag förstår inte hur man kan vara en sådan jävla mes, bara fucking wow. Han är stor som ett jävla berg, kan smälla av av ingenting och skrika på oss kan han mer än väl, men henne kan han verkligen ta skit av. Kan bara skaka på huvudet och le, för jag är så jävla glad att jag inte ärvt något av min pappa, att jag fått allt av min mamma.

Fick en och köpte två tröjor igår på The Real Shit, för att sedan sy om dem till linnen;


Mycket bättre som linnen än T-shirts.

Världens coolaste ungar:







Ämändääää och en snygg chick^






Jag och världens coolaste ungar^

Älskar hur Amanda skriker som fan^. Är själv så sjukt svårimponerad av karuseller.


Bajsbilder på Panda da Panda(behövde blixt pg.a mörkret = blir inte alls lika bra)

Aldrig varit såhär lycklig.
Grät av lycka. 12 år.

Herrejävlar.
Det kommer låta löjligt hur jag än förklarar detta, men jag har saknat och längtat efter en person i snart 12 år. Det är en av bandmedlemmarna i Brandsta City Släckers. När jag var mindre var min mamma tillsammans med honom efter att hon skiljt sig från min pappa, och hon hade även varit med honom precis innan pappa. Jag trodde ett tag att jag kanske var hans dotter, och inte min riktiga pappas. Jag önskade och hoppades, faktiskt. Jag ville så gärna vara hans dotter. Jag har, sedan jag var 5 bast, tänkt på honom. Jag har längtat tillbaka till alla konserterna vi var och såg med dem, och jag har gråtit till bilden där jag är på brandstationen och till en del av deras låtar. Det låter sjukt, men han betyder så mycket. Jag har lyssnat på deras låtar, och kan varenda en, sedan barnsben. Jag har massa skivor, bilder, autografer, filmer och minnen. Det har gått 12 år, men jag har inte kunnat släppa honom. Jag kan fortfarande alla låtar och lyssnar fortfarande på dem. Det går inte en månad utan att deras låtar spelas. Det är sjukt.

Hur som helst, så pratade jag precis med honom i telefon och tårarna sprutade. "Varför gråter du, är du ledsen?" frågade han, men jag svarade bara att jag inte är ledsen, utan bara så sjukt glad. Sen snackade vi lite om vad som hänt på senaste, att vi precis missat varandra då han är på Landskronakarnevalen, om att jag ska till deras spelning i morgon och lite annat. Sen behövde han lägga på och vi sa hejdå, och att vi nog träffar på varandra i morgon.

Jag kommer ihåg hur jag brukade spela deras skiva på högsta volym på mitt rum, och om hur mamma alltid fick be mig skruva ner volymen. Jag älskade dem, och älskar dem fortfarande. Och i morgon ska jag se dem igen, efter 12 år. Det har varit hinder och massa "lögner" om varför jag inte fick träffa honom sedan jag var liten, men för ett par år sedan fick jag reda på sanningen om alltet och har sedan dess försökt få kontakt med honom. Och, nu fick jag äntligen det på riktigt. Och jag blev så glad att jag grät.

Haft flera drömmar om att jag träffat på honom, och även i drömmen var jag så lycklig att jag grät. Han har varit som en idol, personen som jag önskade var min riktiga pappa. Jag har alltid sett upp till honom. Så, i morgon ska jag alltså se dem. Är så jävla glad. Kommer gå på högvarv i morgon. 12 år.
'

Blir så arg att jag brister. Det värsta jag vet är att bli kallad bortskämd, för det är tvärtom av vad jag är.
Jag har levt på 200 spänn i ett halvår, och fick vända på varenda krona. Köpte inte ett skit, för jag behövde samtidigt spara till sommaren(då man inte får studiebidrag då). Jag sålde kläder, smycken, städade osv., allt för att få kunna få ihop ens det minsta.

Jag betalar allt. Mobil, kläder, produkter, aktiviteter, mat(mat är dock okej), busskort. Allt. Jag får inte ens hälften av mitt studiebidrag och har inte ens klagat på det, för jag har vetat att vi har det tufft ekonomiskt. Jag har låtit det vara och försökt få ihop pengar själv. Ändå är man bortskämd, för man har ju det bättre än barnen i Afrika.
Kan alla snälla sluta jämföra med de i Afrika? Det är lika jävla illa som att jämföra sig med Paris Hilton.

Jag blir så jävla arg, och så jävla ledsen. Fan vad jag blir arg.

Wow. Antar att om man är vaken i 42 timmar så sover man i 12. Aldrig varit såhär trött.