crystallines blogg

Älskling är och köper halstabletter till mig, så snel<3
Har varit sjuk hela veckan och är massa hostig av mig, speciellt på nätterna :(
Har haft DÅM här på Wendelsberg idag. Har valt att inte sitta kvar i styrelsen i år och det känns verkligen som rätt beslut. Vill fokusera på mig själv i år, fokusera på att göra mitt liv mer tryggt och stabilt.

Var och såg Oz - the great and powerful, igår. Den var jättefim med massa awezume fantasi och väldigt mycket sagostämning ^^

Längtar så himla mycket efter sommaren.
Efter att gå runt i klänningar och shorts, med bara armar och ben.
Att springa över klipporna vid havet, göra kullerbyttor i gräset och i vattnet.
Sitta ute under varma sommarnätter med fina människor.

Nu är jag lugn för ikväll.
Egentligen kanske problemet är något så basic som att jag inte får tillräckligt med sömn x) Det skulle kännas ganska snopet isåfall, med tanke på hur mycket sömn jag slösar på att analysera min nedstämdhet. Tänker ändå att sömn borde hjälpa lite iallafall, om inte annat. Kan börja med det; ordentliga sovrutiner.

Har lyssnat på den här hela kvällen, refrängen är fin.


Mitt mående är som en ond cirkel.
Men i somras, i somras var det riktigt bra. Det kanske är årstiden? Får äta D-vitaminer och vara ute mer.

Jag är en märkligt osäker person.
Ärligt talat så finns det otroligt få, om ens några, saker jag egentligen behöver vara osäker över. Det skulle möjligtvis vara min skolprestation och närvaro eller något isåfall, men det är inte riktigt den sortens osäkerhet jag har i åtanke.
Jag har av någon anledning en djupt rotad oro för att vara till besvär och en stark misstro till folks vilja att umgås med mig. Trots att jag egentligen aldrig fått något direkt belägg för denna oro och misstro. Jag vet inte vad fan de grundar sig i. Enda upplevelsen jag kan komma på är mitt förhållande med Valentin, som behandlade mig som skit i slutet av vårt förhållande. Men vad jag är medveten om så påverkade det mig inte så mycket i efterhand, jag kom över honom rätt snabbt.
Och nu, nu när jag verkligen inte har något som helst att vara osäker över, så visar sig ändå min osäkerhet med jämna mellanrum. Det händer ofta att jag inte vågar ta för mig i vår relation, att jag inte vågar ta för givet att jag t.ex. kan ringa eller träffa honom när han är här. Saker som verkligen är helt självklara egentligen, med tanke på hur vår relation är. På hur mycket bekräftelse, trygghet och kärlek jag överröses med konstant. Med tanke på hur mycket vi kommunicerar om allt sånt, med tanke på att jag egentligen vet att jag kan ringa om det skulle vara något, med tanke på att jag vet att han såklart vill träffa mig. Vi är trots allt bästa vänner, vi älskar varandra, hur skulle jag kunna tro något annat? Ibland känns det nästan som en misstro mot hans kärlek, och hur skulle jag överhuvudtaget kunna misstro den?
Tänkte idag att; tänk om jag bara slutade tänka så? Tänk om jag bara stängde av osäkerheten och tillät mig själv att inse hur saker egentligen är.
Jag vet inte om man bara kan göra så, men jag tänker att det är värt ett försök.
I och med att det inte grundar sig i något verkligt så finns det ju egentligen inte så mycket annat jag skulle kunna göra. Får trampa ner mina hjärnspöken, helt enkelt.

Den senaste veckan har känts riktigt intensiv, i huvudsak på ett negativt sätt. Det har varit en del bråk, osagda konflikter, konstiga känslor och tankekaos. Hade en panikångestattack som skrämde skiten ur mig. Så mycket värre än de jag haft tidigare. Men jag hoppas det börjar lösa sig nu, jag tror iallafall det håller på att göra det. Tryggt och stabilt. Jag vill bara hitta en långvarig balans, för det känns som att om vår relation fortsätter vara en ständig kamp för, i synnerhet mig, att hitta balans, så kommer det förr eller senare bli för mycket för oss båda.

Jag behöver verkligen lära mig att må bra igen.

Det riktigt sorgliga med det hela är att vad jag än gör, så är den jag förstör mest för, mig själv.

Den här veckan suger.
Hade tänkt göra mitt bästa för att klara av att gå till skolan hela den här veckan, men det blev visst inte så. Failure.
Har för många tankar i mitt huvud för att kunna fokusera. För att kunna göra något vettigt.
Är iallafall rätt bra på att isolera mina känslor för tillfället, iallafall i kortare perioder. Isolera mig själv.

Jag har så lite underhår kvar x__x

Duschade och slängde i lite av min röda färgbomb i ränderna också :3 Blev lite rödorange, haha. Har typ 1,5 "boll" kvar, vet inte vad jag ska göra med dom :c En är mörkröd/rödbrun och en knallröd.

Har helt plötsligt fått tre nya bevakare...hallå, jag skriver inte ens något här? Vad händer? O-o
Hursomhelst; kul att ni hittat hit, haha :3

Fick för mig att göra en gif nyss, och insåg hur lång min lugg blivit, såg ingenting ju :c


Så...impulsklippte raklugg xD


Blev ändå rätt nöjd, det ser finare ut än när jag hade raklugg senast iallafall.
Vad tycks, gott folk - fint eller fult?

Har ätit, ätit, ätit och spelat piano, spelat piano, spelat piano.
Firade som sagt nyår med familjen, så nu är jag alldeles rund och fin tills Ulf kommer hit...hm x)
Sen har jag suttit vid pianot för första gången på riktigt länge. Kom äntligen för mig att skriva ut noter till, och lära mig spela, Comptine d'un autre éte. Så himla fin :'3 Satt och spelade i säkert 3h, älskar när jag verkligen fastnar i musiken. Mina vänsterhand hatar mig för det dock. Mina korta fingrar är inte riktigt till för att spela såna här låtar :c



Har dock fortfarande lite problem med att spela den snabba delen så...snabbt xD

Borde verkligen städa mitt rum men det känns lite övermäktigt. Fruktansvärt stökigt, får se om jag orkar fixa det på förmiddagen imorgon.