LunaMes blogg

Milla gjorde en utbakad fläta på mig. Ser de bra ut!? :D

Snart kommer Milla!! Längtar redan! Piss väder men vi kommer ha kul ändå! Det har vi alltid. :D

Idag är det lite depp.. Längtar tills imorgon, så jag slipper känna. Milla får mig alltid på andra tankar.. Det har hon alltid fått.

Vi har gjort så galna saker under de senaste 16 åren vi varit vänner. Typ som när vi åkte till Skåne och volta två varv med bil.. Haha, men det är bara 5% av hela historien. Aa herregud, vi har verkligen gjort mycket tillsammans..
Ibland känns allt som en dröm.. Inte så konstigt iofs.. Man var inte alltid så klar i huvudet..

Det är roligt ändå, för nästan varje gång vi ses pratar vi om minnen.. Och varje gång hittar vi någonting nytt som vi glömt bort.

Alltså denna är min nya favorit.. Maxat denna i snart 3 dagar nu. Vill inte lyssna ut den, men det går inte att inte lyssna.. Fan ska man göra i såna situationer? D: Tips någon?

Jag var själlös, utan någon som helst framtid.. En trasig docka någon tappert försökt rädda, men som förblev en skugga.

Ändå gick jag på vägkanten, utan vetskap om vart jag var påväg.
De märkta hålen kvarstod i marken, det fanns inget ljus vart jag än sökte.

Vandringen blev längre, och desto mer jag försökte desto tyngre blev jag. Världen vart allt mer hatisk och rå, men i själva verket kunde jag inte stå ut med mig själv.

Genvägar togs och formade mitt liv. Falskt ljus öppnade upp sig, men bara för ett tag. Skimrande och glittrande dansade jag på ängar, men bara för ett tag..

Djävulen hade nu tagit grep om min kropp, och den glädje som uppstod blev istället en långsam död.

18 år av mörker och kyla besteg jag berg. Tills en dag jag såg ett sken för första gången i mitt liv. De skenet ledde min hand på den stig jag hade missat.

Jag är för evigt tacksam.

Nu känns det bättre, vette tusan vad som hände där. Jätte konstig känsla bara.

Milla kom sen iaf, så det var bra! Vi åkte en tur runt kvarteret och öste musik.

Jag känner mig väldigt konstig. Gjort de både igår och idag. Jag är väldigt lugn och sansad, men samtidigt bränner ångesten i bröstkorgen. Har heller inte fastnat i tankarna på något dumt. Så vad är fel?

Hade en konstig dröm också.. Brukar ha konstiga drömmar iofs men.. Vet inte, det är något som inte stämmer. Jag känner det i hela kroppen. Får lite känslan av att något ska hända. Förstår ni vad jag menar?

Min kropp gör ont också.. Som jag blivit överkörd av en lastbil eller tränat i 6h. Jätte weird, för har knappt rört en muskel den senaste veckan.

Hm...

Ibland brukar man även ha badkar i vardagsrummet.. Inte onormalt alls!

Att du kan få mig såhär visar ju bara vad jag egentligen känner.. Och det stör mig enormt! Jag som vill känna att jag har lite kontroll åtminstone. Smärtan i bröstet är så jäkla plågsam att du knappt kan ana.
Du är en pungkula! Men min pungkula.. Det kommer du alltid att vara.

Helvetes eldar och tortyrkammare.. Ge mig sinnesro.