Riktigt namn:
Max Civilstatus:
Upptagen
Läggning:
Bisexuell
Intresse:
Slåss
Bor:
Kartong
Politik:
Kommunist
Dricker:
Allt flytande
Musikstil:
Allt
Klädstil:
Blandat
Medlem sedan:
2010-02-11
Det är komiskt hur en underbar dröm kan bli en mardröm när man vaknar.
Drömde att jag hittade en perfekt partner, blev kär och var lycklig.
Sen vaknade jag. Fick panik över att det ej var på riktigt.
Försökte somna om, gick inte. Insåg att jag ändå inte skulle kunna hitta tillbaka.
Den här dagen börjar inte bra :(
Föredetta Geisha Garden (tror Hell's Angel ELLER Bandidos ägde skiten förut)
Numera Abrakadabra.
Det är nice.
Headbanga halvt ihjäl mig till Lokvargen och slappar till Magic Jove.
Är full som ett as.
Det svänger.
När jag kommer hem så ska jag fritera pommes.
Jefla faan
Som titeln sa. Heh.
Men jag måste ju skriva nånstans.
So.
Yeah.
Det är... Komiskt?... Tragiskt...?
Tragikomiskt.
Att man kan drabbas av så stark saknad av människor som försvunnit ur ens liv.
Jag pratar inte om dom som dött.
Farmor, mormor, morfar... Saknad efter dom är en självklarhet.
Jag pratar om människor som lämnat en.
Folk som man växt ifrån... Eller som dumpat en, eller som bara sagt upp kontakten.
Hur rättvist är det att stundtals sakna ett ex som man inte pratat med på fyra år?
Eller en kompis som var ett as mot en.
Vet inte riktigt vart jag vill komma med detta annat än att det inte är kul. Och känns orättvist.
Inte en orättvisa man kan skylla på någon.
Antar att skulden ligger hos mig, men det gör det ju inte bättre.
Dagens måltid var ju minst sagt exceptionell.
Synd att jag bara hade smaken av bitter aska i munnen.
Fuck allt. Med en diamantmotorsåg indränkt i kungsvatten.
Aja. Here goes.
Jag har ju då pushat för att sluta servera salladen TILL huvudrätten som nån jävla barbarisk pastasalladfläskfilé&potatisgratängsmörgåstårtaSVENSSON och vara lite fucking civiliserad.
Så vi tog salladen först. Som en förrätt. Som sig BÖR.
Salladen beståndsdelar var: Bladsallad, endive, chalottenlök, olivolja, crema balsamico, MANGO och PARMESAN.
En ljumlars god blandning, kan jag ju då säga.
Huvudrätten blev rätt simpel..
En saftig bit entrecote, honungsstekt zucchini och ett örtsmör med örter som bryntes i olja före blandningen och finhackad chalottenlök.
Dekor blev rostade hela klyftor av vitlök och färsk persilja.
Ett simpelt vin serverades till detta.
Ett som jag drack... Mer än vad min tanke var.
Skulle dock vilja ha mer.
Blergh.
Hum.
Försöker få upp föreningen igen...
Svårt att hitta motiverade kulturmänniskor.
Just nu chillar jag på Brygghuset.
Hinkar kaffe och planerar fest. Heh.
Vem fan vill man ha med på en fest?
För övrigt så känner jag ett behov av fler hattar.
Ska man beställa en ordentlig Newsboy Cap från typ Harris Tweed?
Hum.
Får väl börja gå på loppisar :(
Att ha en mustasch är en underbar sak.
Man kan tvinna den och se fundersam ut för att vinna pöbelns respekt.
En mustasch är nödvändig för att nyttja tobaksprodukter på ett propert sätt.
Men bäst av allt.
Viktigast av allt.
Är att äta/dricka saker med vispad grädde.
Ta en semla, till exempel. (Epitomen av bakelseevolutionen)
Att äta en semla när man har en mustasch kan måhända framstå som löjligt för en som observerar, men jag försäkrar er om att det är ren och total njutning.
Likaså varm choklad med vispad grädde.
Ni... Vanliga dödliga borde ta er en dag, anförskaffa er en välgjord lösmustasch och se hur underbart vi mustaschprydda titaner har det. Självfallet kan ni inte uppnå den eufori som vi med ÄKTA mustascher upplever varje dag... Men ett utspätt smakprov bör räcka för att inte överväldiga och förinta era små dödliga sinnen.