Riktigt namn:
Camilla Tran Civilstatus:
Upptagen
Läggning:
Straight
Intresse:
Äta
Bor:
Med mamma
Politik:
Inte valt
Dricker:
Saft
Musikstil:
Pop
Klädstil:
Inte valt
Medlem sedan:
2008-09-04
Ok, musik stuff och emokänslor
ni vet ju redan om att jag känner mig typ, ofta ensam i skolan fast jag hänger med ett par killar. men de är liksom inte helt mina vänner. de kan inte ge mig den bekräftelsen att jag finns som jag behöver, de snackar bara spel och fotboll. ni vet, utanför känslan fast man inte är utanför. eller att vara utanför när man inte är mobbad. att inte våga fast man vill. det är mycket jag har på hjärtat och hjärnan. jag har blivit introvert, gymnasiet har skadat mig samtidigt som min linje har gett mig så mycket kunskaper om hur vi människor, hur jag fungerar. tror att det är orsaken, att jag vill ha vänner. bara inte folk som lyssnar med ett öra också åker det ut genom det andra. jag bara väntar på att någon ska ta initiativet och lära känna mig, inte att jag ska göra det.
haha, kul va? introvert var det ja. såhär var jag inte innan... buhu
simsalabim.
helt plötsligt har jag blivit introvert och har lite folkskräck. nej men dåligt självförtroende + självbild. riiiktigt dåligt självförtroende tillochmed. och helt plötsligt ska vi samarbeta med ett skivbolag. spela in låtar, skriva låtar, massa massa massa massa grejer. det känns bra, men skrämmande.
varför jag, maskrosen? varför ogräset när man kan välja en ros? jag menar så bra är jag inte, eller? ingen särskilt talang på sjunga eller gitarr. inget alls. så vilken ut strålning pratar de om? hur kan dessa människor satsa på mig och tro på mig när jag själv inte ens gör det?
därför betyder det så mycket mer att jag har er, särskilt när ni kommenterar vilket är som att bekräfta min existens. och jag behöver hjälp för att komma upp ur min grav, om ni vill ge mig mod..
jag vill kunna tro att jag är duglig, att jag kan bli...någon. så ba, visa att jag finns, ge mig en vit lögn så ska jag vara glad att jag och Mi är de utvalde.
Vet du att när jag var liten fram till nu, så har jag alltid gillat maskrosor.
Aldrig sett dem som ogräs. Ville bara säga det. Så jag tycker det inte är något fel att beskriva sig själv som en maskros. Men jag förstår dina metaforer.
Så...då finns det inget mer att säga att DU är VISST rosen.
Och du och din syster är såå duktiga.
Trots ditt dåliga självförtroende o självkänsla, så kan det byggas upp.
Jag tror personligen att om du gör det du gillar, i ditt fall sjunga o göra musik.
Så kommer du bli en så sjukt jävla stark människa. Om du inte är det nu till och med.
Det som inte dödar, gör en bara starkare.
We EC-members believe in you!
Lycka till, är så glad för din skull!
<3
Klart det är! det är dock svårare att komma in i redan existerade gäng, där folk redan har sin "bästis", då är de ju inte i behov av ett tredje hjul :)
Jag tycker om maskrosor mer än vanliga rosor.. D:
Och du, inget å oroa sig över, de kommer gå awsome med den där skivsakimojsen!
Glöm inte att du är helt jävla världsbäst, även om du inte tror mig, men det är du faktiskt. Så de så.
Du klarar det. Tillsammans med Mi. Och du skulle nog klara det själv också.
Glöm inte bort att du är stark, alla människor har en livsglöda i sig.
Du tycker om att sjunga, snarare älskar, och ingen kan hindra dig från att sluta förutom dig själv.
Så varför låta en själv sätta hinder?
Slappna av, du är vacker, begåvad och säkert jättesnäll.
Ingen kräver mer än det av dig.
<3
Du är grym ju! kännt likadant ett tag.. men de är nåt speciellt med dig och man måste inte va bäst på allt.
Visserligen tycker jag att du är as bra på att sjunga! och tror det kommer gå bra för dig.
Att "bli någon"? vad är att bli någon? man måste inte bli känd och ha miljoner fans som älskar än för att va någon. Man kan va någon även om de t bara är de "nära"som ser än. Jag förstår vad du menar dock och ja det är jobbigt, och det kan ta sin tid. jag är fortfarande nere för saker som hänt för 1-2 år sen som jag borde kommit över. Du ska bara va dig själv och veta att det är folk som älskar dig för du är fan bäst mille! <3
"särskilt när ni kommenterar vilket är som att bekräfta min existens."
Du sa att du ville att jag skulle det, men det är svårt :/
Hela min skolgång har skadat mig, mer eller mindre permanent :D
Ska ge dig en medalj i mod som den lejonet i trollkarlen från oz får, det borde fungera lika bra.. eller? :(
du är så fruktansvärt bra, och det är så tråkigt att du inte förstår det. Jag vill kunna ge dig all bekräftelse i världen ): så glad för er skull. önskar bara att jag kunde vara med er ): <3
Du är allt gumman. Du/vi har potential, vi är inte där än. Men du måste tro på dig själv för att det ska gå!
För att jag ska kunna hjälpa dig så måste du lyssna på mig istället för snäsa.
Vi tror på dig, vi väntar på att du ska inse hur fantastisk du är, både som musiker och människa. <3
