Love/hate heartbreak och fäshööön

Återfått min kärlek till all slags mode. Är görkul att sitta och kolla på visningar, modebloggar, kommande trender, detaljer osv. Men tack vare Tumblr (min älskare), kan jag även vältra mig i japanskt mode som är så galet kul och sprudlande och livfullt att man blir helt kawaii desu desu.


Diskuterat livet (mest kärlek, jaow, med ett par trevliga individer idag). Och ätit. Och kollat dokumentär om Breivik samt lite yt-klipp om heroinister. Människor är vidriga. Jag kommer dö ensam och olycklig. Lika bra att acceptera det redan nu.


Går tydligen runt och leker svart och svår dyster poet med infall där jag bara måste få ur mig klyschiga formuleringar och annat trams. Kanske blir det något av det till slut.
Är även skyldig en lapdance till M, vilket jag totalt glömt bort. Men det var i fredags det bestämdes, så inte så konstigt egentligen.


All I can do, I still feel you.
Precis när jag tror att jag kan se ljuset känner jag de slemmiga armarna sluta sig runt mig och dra mig tillbaka ner i mörkret igen. (Tryggt och vant på sitt sätt förvisso.)