Komma ut inför min familj.

Okej så japp. Denna helgen asså.
Den var hemsk.
Vi hade påskmiddag och sen blev det lite fest.
Det var bra asså hela tiden men vi alla kände den negativa stämningen och jag kände på mig att allt skulle gå åt helvete.


Mamma frågade mig och också out of nowhere om jag var lite lesbisk.
Vilket jag sa nej till först för att sudda över det liksom.
Men sen sa jag ja och började stört böla.
Men fick finaste reaktionen från min familj vilket jag är sjukt glad över.

Skulle gå och lägga mig för orkade inte vara uppe.
Folk började bråka och jag kunde absolut inte sova.
Blev så förbannad på hur min bonussysters Sofie pojkvän kunde bete sig mot henne.

Sen lugnade det ner sig lite.
Förens jag bröt ihop.

Kristoffer (min syster Hannas pojkvän) kom in och pratade med mig. Berättade vissa hemligheter vilket fick mig att börja gråta. Igen.
Sen kom mamma in och betedde sig illa. Berättade helt jävla onödiga grejer vilket jag är pissarg för.


Sen på natten vid ungefär 04 tiden vaknade jag av att Hanna skrek och grät jätte högt.
Gick och kollade och då hade Kristoffer sagt att han skulle ut och gå men hade åkt hem.
Då hade han ungefär 4 timmar tidigare pratat med mig om JUST DET HÄR.
Jag sa till honom att jag aldrig hade sett Hanna så glad som hon har varit osv.
Och sen bröts helvetet loss ungefär.

Martin (min syster Elins pojkvän) spydde och mådde jätte dåligt idag på morgonen runt 7.
Elin blev arg och åkte hem.

Så denna helgen var inte alls bra.
Jag sov ungefär 2 timmar inatt.
Låg och grät resten.



Härliiiiigt.