Hur glad som helst

Alltså, jag tar aldrig in komplimanger. När jag väl får dem känner jag mest "okej, tack. tror dig inte, men tanken var väl fin"
Men det här,


Har inte kunnat sluta tänka på det. Blev verkligen glad och tog in det, för en gångs skull.
Efter det så gillar jag mitt ansikte lite mer, även fast jag inte tycker om min haka, näsa, panna, tänder eller mun. Men ändå. Är på förbättringsvägen! Lite stolt över mig själv faktiskt.
Så nu har jag bestämt mig för att försöka ta åt mig så mycket av de komplimanger jag får och använda dem till min fördel.

Tack Ebba :$


Och ja, jag känner att det här var nödvändigt att ta upp i min blogg, skriver alltid så mycket hatiska saker om alla, inklusive mig själv. SÅ JA. HEJ.