dikter/låttexter/bara skriva

ibland är det svårt att förmedla med ord (prata) vad man tycker, tänker och menar.
men konstigt nog är det alltid lätt att förmedla det ord i texter.
då menar jag texter, låtar, berättelser m.m.

man kan få ut så mycket genom så lite ord.
skriva texter gör jag när jag känner att jag måste få ut något och sen när det är klart sparar jag det i en låda jag vet inte varför men jag gör det.

jag har problem när det gäller att förklara och det har säkert många vart med om men ska försöka så gott jag kan.

börjar nu:
jag vet inte var det är för känsla jag har.
en konstig klump, grop i hela mitt bröst/mage.
något fattas jag känner mig bortglömd.
det är nästan aldrig någon som säger jag tycker det är bra att jag träffa dig eller fan vilken tur att vi träffades (kanske var samma betydelse men ni förstår) utan typ tack för att du fick mig lära känna den och den eller tjatar om hur mycket skoj man har med andra.
hallå jag finns med.
jag har umgåtts med vissa av er men jag typ är bara ett pratobjekt ibland känns det som.
okej man kan prata om mycket med mig, jag lyssnar, finns.
men jag behöver med få minnas få känna att jag betyder på något sätt.
jag vet att jag har några svårigheter tex svårt att hålla kontakten men andra.
jag försöker så gott jag kan.
men vad ska man göra typ inget.
hoppas på det bästa.
men det är jobbigast nu.
älskar dig massa älskling men det känns som jag börjar försvinna ur ditt liv nu.
kollade din bdb och du älskar mig av hela ditt hjärta men du saknar mig inte och jag gör dig inte glad och inte ens prata allt med mig.
jag tänker på dig varje dag gråter inombords saknar dig men jag vet inte hur länge jag klarar detta vill veta.
älskar dig jätte mycket och du vet vem du är <3