Konstigt bra

För första gången någonsin känner jag faktiskt att det är skönt att vara singel.
Det är verkligen en riktigt främmande känsla för mig, det känns så fruktansvärt bra.
Att inte behöva någon, bara vara liksom.
Inga jobbiga bråk, att inte behöva tänka på någon före sig själv, inte behöva bry sig om vad man gör.
Så nu tänker jag sluta kyssa massa grodor för att hoppas att han förvandlas till en prins utan jag ska vänta på att han dyker upp precis som jag vill ha honom redan från början.