mörker

Kan du förstå

Hur det känns

När marken gungar

När rädslan får makten

När luften tar slut

Kan du förstå

Hur det känns

När maktlösheten krossar allt

När tårarna kommer

När skriken ekar
_____________________________________________

något som skär
något som gör ont
jag vet inte vad det är
törs inte fråga
att ständigt se
att hoppet bleknar
mer och mer
att ständigt krypa in
i det mörkaste hål
fälla den tår ingen får se
och sakta viska till sig själv
"jag orkar inte mer.."


_________________________________________________

När jag vaknar känns allt bra, den här dagen kommer bli perfekt.
Men strax får jag känslan av oro, någonting gnager inuti mig.
Jag andas tyngre när jag känner att luften är för tunn, eller är det något fel på mig?
Jag kan inte andas, jag får panik.
Allting snurrar och ingenting känns verkligt.
Nu dör jag!
Men lika fort som känslan av död kom, gick den över.
Jag vet vad det är, men jag blir lika rädd varenda gång.
Jag vet att jag behöver hjälp, men så länge jag mår bra förtränger jag det.
Jag blir rädd för allting, jag vill inte gå ut.
Men ingen ser det på mig, min mask är glad.
Jag har panikångest.