Sprang 10 km på 42 minuter

Stack precis ut och sprang en runda på 10 km som jag hade mätt ut innan. Eftersom att det snart är dags för Midnattsloppet, om 10 dagar, ville jag se om jag kunde komma ner på 45 minuter, så jag gav mig ut. Efter halva vägen då jag skulle vända sved min hals som in i helvete, och så fick jag syn på björnbär vid sidan av vägen. Det blev ett snabbt stopp, ett par björnbär i käften som fuktade halsen en del, sedan var det bara att fortsätta springa. Det var jobbigt som fan, men jag vägrar att stoppa när jag väl är igång. När jag hade typ 1 km kvar tittade jag på klockan och såg att jag sprungit i 38 minuter, vilket peppade mig som fan. "Jag ska in under 45 minuter" var det enda jag tänkte, och tog i det sista. Väl innanför dörren tog jag en titt igen, och då stod det på 42 minuter.

Så, jag klarade det. Jag är så otroligt död, men så otroligt jävla stolt, faktiskt. Jag kan säga att jag är stolt över mig själv och att jag är riktigt jävla skitglad.



Fy fan vad svetten sved på huden efteråt.