Farväl.

Dåså.
Mamma fick tag på hans morsa till sist.
De snackade i telefon ett tag.
Sedan berättade hon allt för mig.
Kanske det skulle ha varit bättre om hon inte hade gjort det.
Både jag och mamma är enade om att hans mamma kan dra åt helvetets helvete.

I alla fall.

Det är slut.


Ja, det är slut nu.
Jag inser plötsligt nu, att det bara finns ett ord att beskriva denna situation med.
M-e-n-i-n-g-s-lö-s.

Gud vad jag har försökt gömma det för mig själv.
Gud vad jag försökte förtränga det och intala mig själv att allt skulle bli bra.
Men det är inte så.
HELA DEN HÄR JÄVLA SKITEN, HELA DEN HÄR JÄVLA SKITEN SEDAN JAG BÖRJADE PÅ AF OCH VÅRAN VÄNSKAP INLEDDES OCH SEDAN MIN KÄRLEK HAR INTE LETT TILL ETT ENDA JÄVLA SKIT OCH JAG TÄNKER INTE FORTSÄTTA.
Det är klart, jag ångrar inte vissa saker direkt.
Det var underbart.
Men jag pallar inte.
NEJ.

Jag älskar honom fortfarande, såklart.
Men nej...
NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ.
Och nej, jag gör inte detta för den anledning alla andra patetiska idioter gör: "ÅÅÅÅH JAG ÄR TRÖTT PÅ DET HÄR JAG VILL HITTA EN NY PERSON SOM KAN DELA MIN KÄRLEK OCH JAG SKA BLI LEDIG SINGEL OCH GE MIG UT I KÄRLEKSLIVET PÅ NYTT HIHIHIHIHIHIHIHI" och en massa annan bullshit.
Nej, jag vill inte hitta någon annan.
Jag kommer inte hitta någon bättre.
Jag gör detta för hans bästa också.
För jag är bara en jävla börda, en jävla deprimerande parasit.
Så jag ska sluta med att vara det. Logiskt va?

Mhm.







JÄVLA SKIT JÄVLA SKIT JAG HATAR LIVET
JAG HATAR DET
DRA ÅT HELVETE
ALLT KAN FUCKING DRA ÅT HELVETE
ALLA MINA FUCKING BETYG SKOLAN MINA INTRESSEN ALLT KAN BARA FUCKING DRA ÅT HELVETE
JAG HATAR ALLT
JAG HATAR VÄRLDEN
DÖ
ALLA SKA DÖ
FYFAN VAD JAG HATAR DET HÄR
VARFÖR






DÖ DÖ DÖ