Intressant...

Min mentor informerade mig om att det hade kommit fram en lärare till henne och sagt följande:
"Ni vet den nya flickan, Julia i eran klass... Hon har börjat klä sig punkaktigt, med nitar och sådant, så jag anser att vi måste hålla ett öga på henne och ha extra koll, så att hon inte ställer till med några dumheter."
Först satt jag några minuter helt tyst, paralyserad över det jag nyss hört, och sedan brast jag ut i gapskratt.
Intressant att en lärare är rädd för mig. Det var nytt.






Två vägar.
Ett val.
Två löften.
Ett kval.
Två tider.
Ett liv.
Två fötter.
Ett kliv.

Det ekar i mig.
Vart jag än går.
Till och med i drömmarna hör jag det.
Rentav ser det.
Det är som en osynlig tillknycklad liten lapp med några få slarviga rader, som föralltid kommer ligga djupt nerstoppad i min ficka.
Men som bränner mig, så fort jag gör något "fel."