Jag är sjuk i huvudet. Seriösly.

Jag är så djävla sjuk i huvudet. Till och med min egen mamma säger att jag kommer sluta på mentalsjukhus.
För det första... så kan jag inte skilja på verklighet och dröm. Speciellt när jag vaknar.
Och jag har börjat yra rejält på natten. Ser, hör saker... Tror saker.
Jag får damputbrott utan anledning, och slår min mamma. Slänger saker.
Och jag har ingen kontroll över min hjärna alls. Den vägrar samarbeta med mig.
Jag kan inte förtränga saker, och den skickar skit till mig som jag vill glömma... som jag hatar att minnas... ÅH KAN DEN INTE BARA LÅT MIG VARA IFRED.
Hur säger man "håll käften" till sin hjärna?

Först ville jag bara säga att min klass är bäst, hur barnsliga de än är.
De satte upp en MCR affisch i klassrummet, bara för att de visste att jag älskade dem, och en dag klädde sig alla i sina konstigaste och fulaste kläder för att visa att de inte är rädda för att vara annorlunda.
De garvar åt mina skämt (inte ofta folk gör det), och de tycker jag är skön. Inte jobbig.
Det... är sällsynt.

Och nu till mig.
Tja, jag ligger här i min säng, och tvekar om jag ska gå på dansen eftersom min hals är uppsvälld och febern troligen är på väg. Gah. Men en sak är säker... även om jag blir skitsjuk, så måste jag gå till skolan på måndag. Jag vill absolut inte missa en viss persons rekation på MCR-postern. BAHAHAHAHA. Skrattar så fort jag tänker på det.