gnäll gnäll gnäll

nejmen nu blev jag faktiskt lite sur när jag väl tänker efter
hur
kunde mina dåvarande "vänner" inte förstå, att något otroligt fel skedde?
varför hjälpte inte någon mig att polisanmäla
varför lyssnade ingen på att jag ville hem, att jag i princip var bortrövad?
hjärntvättad, manipulerad, osäker och rädd, så jävla rädd
min pappa deprimerad
mamma helt hysterisk och i tårar
soc nöjda
ett galet monster som lider av kraftig paranoia som tror sig "veta mitt bästa"
utpressning och blåmärken
sjuka människor

sa jag något blev jag nertystad
försökte jag gå iväg blev jag hårt gripen om handleden
ville jag krama mamma blev det bråk och ville jag ringa pappa skulle det inte sluta bra för mig
ville jag gå ut blev jag inlåst
träffade jag någon annan än honom blev jag bli antastad
lämnade jag honom, berättade för soc hur det egentligen låg till, torkade mammas tårar och bad pappa om förlåtelse skulle han ta livet av sig

om jag berättade för någon vad han gjorde - skulle han skära axeln av sig


ingen kunde veta
men folk kunde se
folk kunde gissa sig till och förstå
men folk blundade för det, som vanligt
precis som jag blundade när jag kände min handled klämmas åt av hans svettiga hand

ajaj detta blev lite för jobbigt ska ut och poff poff en cigarett