Två överlyckliga kära cp:n har äntligen funnit varandra

Jag skiter i om vi skiljs åt imorgon, om någon av oss gör slut om en minut... Eller om vi dör hand i hand som gamlingar i en avlägsen framtid som vi delat tillsammans.
Det har som sagt inget värde, huvudsaken är att vi andas nu.
Jag skiter i att skriva en lång jobbig uppsats om hur jag känner, för det är totalt onödigt.
Ord räcker inte, ord har inget värde.

Ser ut som överlyckligt cp...
Juste, är ju ett.